– Det är påverkat av kriget. Mycket av den vita fisken kommer från Barents hav, varifrån stor del av importen är stoppad. När det gäller laxen har det varit brist på den, och därför har priset ökat.

Den största prisökningen har dock inte skett de senaste månaderna, utan den stora skillnaden mot för ett år sedan beror på höjningarna förra hösten och vintern. När septembers priser på 43 000 dagligvaror jämförs med augustis ligger de totalt sett stilla. Men det betyder inte att ingenting har förändrats. Drygt 7 600 av de undersökta varorna har blivit dyrare. Vissa rejält.

– Den senaste månaden är det framförallt köttfärs och frukt och bär som blivit dyrare. Men även enstaka produkter i andra kategorier har stuckit iväg, som pesto och ajvar, som ökat med elva procent på bara en månad. Det är produkter som är importerade, och sannolikt börjar vi se att den svaga kronan spelar in nu, säger Ulf Mazur.

Alla följer Arla

Samtidigt har priset på drygt 9 000 varor sänkts. Störst sänkning står bröd och mejeriprodukter för. Det beror bland annat på att Arla sänkte priset på sina varor i augusti, och att det fick de andra producenterna att följa efter.

– Arla sänkte priserna för att de sålde för lite, konsumenternas gräns var nådd. Det handlar om volymprodukter, sådant som säljs mycket av, så de var tvungna att agera, säger Ulf Mazur.

Att brödet blivit billigare jämfört med i augusti har en liknande förklaring - sjunkande vetepriser har fått marknadsledande Pågens att sälja brödet billigare till de stora matvarukedjorna, och sedan har fler följt efter. Men sett i ett längre perspektiv är bröd fortfarande ovanligt dyrt. Jämfört med januari 2022 har priset på matbröd ökat med 18 procent i snitt. Och årets dåliga skördar kan göra att priset sticker iväg igen.

– Vetepriserna var som lägst i maj, och det slog igenom nu, så det är alltid lite eftersläpning. Nu varslas det om dåliga skördar, men om priserna på spannmål höjs som en följd märker inte konsumenten det förrän om några månader, säger Ulf Mazur.

Stökigt väder ställer till det

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, uppskattar att den svenska spannmålsskörden i år blir betydligt mindre än normalt - men den preliminära skördestatistiken publiceras först i november.

– Det går redan nu att konstatera att det inte blir ett bra år. Först var våren kall, sedan blev det torrt, och sedan var det blött i samband med skörd. Vädret har lett till minskad avkastning, men framförallt är det kvalitén som är bekymret, säger han.

Konsekvensen är att en hel del av det vetet och kornet som var tänkt att gå till livsmedel istället får bli djurfoder. Men om det också innebär att brödet i butiken kommer bli dyrare är inte helt självklart.

– Råvarupriset spelar ganska liten roll. Det som är mer avgörande för matpriserna till den slutliga konsumenten är snarare kostnader för energi, frakt, emballage och löner.

Sverige värre än andra

Dock kan den dåliga svenska skörden göra att behovet av import ökar. Det innebär både högre fraktkostnader, och att den svenska kronans värde spelar roll. Fortsätter kronor försvagas, samtidigt som elpriserna går upp i vinter och bränslekostnaderna är fortsatt höga, kan det göra att matpriserna börjar öka mer igen.

– Det är effekter vi redan har sett. Sverige importerar förhållandevis mycket livsmedel, och det är en förklaring till varför matpriserna har ökat mer i Sverige än i många andra länder, säger Bengt Johnsson.

Både han och Ulf Mazur ser ändå en tendens till en mer stabil livsmedelsmarknad nu. Samtidigt, hur det ser ut om några månader är svårt att säga.

– De senaste fem månaderna har det lugnat ner sig rejält. Men vi har ändå ett ganska ovisst läge. Det pågår krig i Europa, den svenska kronan är svag, skördarna i år sämre, och vi vet ännu inte hur elpriserna blir i vinter. Som konsument gäller det att fortsatt vara medveten, ha koll på vad som är ovanligt dyrt just nu, utgå från veckans extrapriser, och jämföra olika butiker med varandra, säger Ulf Mazur.