För väldigt många amerikaner är pandemin en fruktansvärd ekonomisk katastrof, medan den för betydligt färre har visat sig vara en mycket god affär. Det framgår av en ny rapport från den vänsterlåtande tankesmedjan Institute for policy studies, som konstaterar hur ojämlikt situationen har slagit. 26 miljoner blev arbetslösa under perioden 18 mars–22 april, men det hindrade inte en börsuppgång som i sin tur gjorde att förmögna blev ännu mer förmögna. De adderade under en månads tid cirka 3 100 miljarder kronor.
Sedan har det fortsatt gå nedåt för amerikanska löntagare och spikrakt uppåt för landets miljardärer. 30 miljoner är nu arbetslösa. Samtidigt har de rikastes förmögenheter ökat med nästan 4 100 miljarder kronor, som storleksmässigt nästan kan jämföras med Sveriges hela BNP i fjol (drygt 5 000 miljarder). Utslaget blir det runt åtta miljoner kronor – varje minut.
Mer än 1 000 procent
Först reagerade spekulationsmarknaden negativt på corona, men sedan har börsen återhämtat sig starkt. Till synes utan kopplingar till den verkliga ekonomin. Men ingenting sker av en slump, säger Chuck Collins som är en av rapportförfattarna. Han menar att USA sedan länge ger miljardärer extra fördelar. Som efter förra finanskrisen, där miljardärer snabbt kunde börja bygga sina förmögenheter igen fastän arbetande amerikaner ännu idag kämpar med att resa sig. Nu är det dags igen. Statens stimulanspaket lyfter miljardärer, enligt Chuck Collins.
– Ekonomins regler har ställts in så att de gynnar kapitalägare på alla andras bekostnad, säger han i en kommentar.
Den tesen ges understöd av att en procent av amerikanska hushåll äger 38 procent av alla aktier. Institute for policy studies poäng är att pandemin förstärker en trend. Utifrån tankesmedjans utredningar har de amerikanska miljardärernas förmögenheter ökat med 1 130 procent under 1990–2020, räknat i dollarvärdet år 2020. Det är 200 gånger mer än medianens 5,4 procent.
Krav på förmögenhetsskatt
Tankesmedjan föreslår en rad åtgärder för att minska den strukturella ojämlikheten.
Kortsiktigt handlar det bland annat om att kongressen måste tillsätta kommitté vars uppdrag blir att granska vilka omfördelande effekter olika stimulanspaket får. Dessutom uppmanas amerikanska politiker justera skatten för de mest förmögna, i ett första skede så att de själva bidrar mer vad gäller att finansiera de stöd som deras företag nu åtnjuter. Institute for policy studies poängterar även att politiker måste stoppa utflödet av kapital till skatteparadis.
Långsiktigt vill man ha en progressiv fastighetsskatt och en kännbar förmögenhetsskatt, där Elizabeth Warrens förslag nämns som ett exempel. Hon vill ha två procent skatt på förmögenheter över 500 miljoner kronor och tre procent på förmögenheter över tio miljarder kronor.
Miljardärenas coronaliga
1. Jeff Bezos
+ 250 miljarder
Grundare av Amazon
Först togs hans innehav en hård smäll på den ”svarta torsdagen”, 12 mars. Men sedan har det gått alldeles utmärkt. Aktien stiger, företaget expanderar.
2. Elon Musk
+ 50 miljarder
Grundare av Tesla
Samma här. Först ett kraftigt fall, sedan en kraftig uppgång. Själv menar han till och med själv – på Twitter, där han är extremt frispråkig – att Teslas aktie är överskattad.
3. MacKenzie Bezos
+ 35 miljarder
Exfru till Jeff Bezos
Skilsmässan lämnade henne med fyra procent av Amazon. Hon har till skillnad från sin make skrivit under Giving pledge, vilket betyder att hon tänker skänka en majoritet av sin förmögenhet.
