Ekonomifrågan.

2019-01-10 12:30
Synen på Brexit splittrar både vänstern och högern i  Storbritannien. På bild syns Jeremy Corbyn, en okänd brexitmotståndare samt Theresa May.  Bild: TT/AP
Synen på Brexit splittrar både vänstern och högern i Storbritannien. På bild syns Jeremy Corbyn, en okänd brexitmotståndare samt Theresa May. 
Puffetikett
Dagens ETC

Vad vill egentligen brittiska vänstern med Brexit?

Synen på Brexit splittrar både vänstern och högern i Storbritannien – Dagens ETC reder ut.

Mikael Sundström, ­statsvetare vid Lunds ­universitet och expert på brittisk politik:

– Gissningsleken är stor och det är svårt att säga vad vänstern vill eftersom det inte finns någon enhetlig vy. Det är flera olika ståndpunkter. Jeremy Corbyn själv är ju ingen översvallande EU-entusiast direkt och det finns en spricka inom Labour också, även om sprickan inte är lika påtaglig som den inom Tories, så klart. Det är ju sprickan i Tories som är hela grejen bakom allt, där David Cameron trodde att han skulle vinna och kunna släppa frågan helt, men misslyckades.

– Men det finns inget konsensus inom vänstern heller. Labour spretar mycket, med allt från nya folkomröstningar till att falla ur systemet helt. De tar det varligt fram och satsar så mycket de kan på att få Theresa May att se svag och dålig ut. Jag tror inte att de är jättesugna på att få till ett snabbt nyval, för vem vill vara premiärminister nu? Det är ju ingens önskedröm direkt. Och nu är det ju lite sent, när vi är inne på det nya året och har mindre än tre månader kvar till det ska hända. Det är knappt så att man ens skulle hinna få till ett nyval nu. Det är nog inte där man har siktet inställt.

– Jag tror att Labour tittar på vad som sker efter Brexit. Så får May göra så gott hon kan längs vägen medan man ställer till det så mycket det går under tiden. Theresa May får hantera det här Brexit-ovädret och Labour är glada att kunna bidra. Så är de redo nästa gång det blir val och då satsar man allt på att ta makten och peka på hur klantigt Tories har skött allt det här och att de inte är pålitliga att leda landet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Brexit

I en folkomröstning i Stor­britannien i juni 2016 röstade 52 procent för att landet ska lämna EU.

Den 29 mars 2017 aktiverade premiärminister Theresa May artikel 50 i EU:s grundlag, vilket innebär att medlemsstaten ska lämna unionen inom två år.

I november 2018 godkändes ett utträdesavtal av de övriga EU-ledarna.

En ”hård Brexit” innebär att Storbritannien lämnar hela den inre marknaden för varor, tjänster, kapital och människor och inte heller ingår i någon tull­union med EU. Det innebär ökade gränskontroller och ­sannolikt stora förseningar i import av varor till Stor­britannien samt högre matpriser och brist på läke­medel, åtminstone ­inledningsvis.

En ”mjuk Brexit” innebär att Storbritannien stannar i tullunionen och behåller tillgången till EU:s inre marknad, men lämnar exempelvis den gemensamma politiken för fiske och jordbruk, likt den relation Norge har med EU i dag.

Den brittiska regeringen har sagt att de vill ha en medelväg, en så kallad ”Chequers-överenskommelse”, som dock av många experter lutar kraftigt åt en hårdare än en mjukare väg.

Senast 29 mars 2019 ska alltså Storbritannien lämna EU.

Om de inte lyckas få till ett avtal till dess sker en ”No Deal” med en hård Brexit där Storbritannien lämnar EU utan avtal och ingen övergångsperiod alls.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Inskickade frågor

Kan vi ställa om till en annan ekonomi utan upplopp?

Hur förändra samhällsekonomin utan att det blir katastrofala upplopp och/eller utan att somliga drabbas alltför grymt  på vägen?

Vad kan jag göra för en annan värld?

Hur kan vi som enskilda medverka till goda förändringar?

Gynnar nolltaxa i kollektivtrafiken verkligen glesbygden?

Eller riskerar nolltaxa att öka klyftan mellan storstad och glesbygd och vem som ska betala för att rädda klimatet?

Vad vill egentligen brittiska vänstern med Brexit?

Vill Jeremy Corbyn och ­Theresa May samma sak egentligen?

Vad göra när ekonomin är åt pepparn?

Vad i alla sina da’r ska en göra åt sin egen ekonomi när en är missnöjd med hur en sköter eller missköter den och en inser att den är åt pepparn?

Vem tjänar på elprylars korta livslängd?

Och finns det elprylar som faktiskt håller länge?

Vad vill individen med sin ekonomi?

Vad är egentligen målet med privatekonomin, sett till livskvalité?

Hur går det med Bitcoin?

Ni har tidigare skrivit om Bitcoin som pyramidspel – men när händer det?

Har någon utvärderat det marknadsliberala experimentet?

Vad var det för samhällsproblem som den fria marknaden skulle lösa? Om nu nationalekonomi är en vetenskap så fanns det väl en vetenskapligt framforskad sanning som skulle sjösättas med marknadsliberaliseringen, eller?

Hur mår kunden?

När patenten blev kund och sjukvården jämfördes med en bilverkstad – blev det bara billigare, blev det ens det – och har någon undersökt hur patienten/kunden mår?

Har du en egen ekonomi­fråga du vill att Dagens ETC ska reda ut? Mejla i så fall till: rebecka.bohlin@etc.se