Vad finns det för risker med ekonomiska klyftor?

Ekonomiska klyftor innebär att det blir en polarisering mellan fattiga och rika. Men när de ekonomiska klyftorna ökar i samhället, med fler rika, som blir allt rikare och fler fattiga som blir allt fattigare i ­vardera änden på inkomst­skalan minskar även automatiskt den köpstarka medel­klassen i mitten.

Konsumtionsproblematik

Detta är ett problem, menar såväl Internationella valuta­fonden, IMF och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.

IMF pekar på att arbetar- och medelklassen är de viktigaste motorerna för konsumtion och tillväxt. I sin senaste ekonomiska rapport om Sverige 2019 varnar OECD för de ökande ekonomiska klyftorna i vårt land och påpekar att en stark och välmående medelklass är avgörande för en framgångsrik ekonomi och ett inkluderande samhälle.

Det handlar inte bara om tillväxt utan även om ekonomisk och politisk stabilitet. Det är medelklassen som upprätthåller konsumtion och spelar en avgörande roll i att stödja de sociala trygghetssystemen genom skatter menar OECD.

Rikas makt ifrågasätts

Både OECD och IMF har forskningsavdelningar som arbetar med området ekonomisk ojämlikhet. De släppte varsin rapport 2014. IMF:s rapport handlar om sambandet mellan omfördelningspolitik och ­tillväxt och OECD lyfter trenden med ökande inkomstklyftor, och hur det inverkar på tillväxten. En faktor som framhålls är att de ekonomiska klyftorna var rekordhöga inom organisationens medlemsländer innan den senaste finanskrisen bröt ut 2007–2008. En av orsakerna som bidrog till krisen var att de rikaste fick för mycket inflytande över näringslivet och finansmarknaden vilket innebar okontrollerade finansiella utsvävningar, skriver forskarna.

Ekonomi är inte särskiljt från resten av samhället. När de sociala och ekonomiska klyftorna växer försvagas även demokratin, menar forskarna. Ojämlikhet göder populism och protektionism och kan leda till politisk instabilitet.

Ekonomiska klyftor bromsar även utveckling mot bättre hälsa och utbildningsnivå. Ojämlikhet skapar segregation, vilket påverkar såväl nivån på hälso- och sjukvården och utbildningen. OECD lyfter i sin senaste rapport om Sverige upp ojämlikheten i den svenska skolan, som kopplas samman med boendesegregation och skolval. Sverige fick rekommendationen att arbeta på större styrning över skolan med målet att få bättre socioekonomisk mångfald där.