Hittills har gruppen understrukit att börsbolagen i princip finns till i syfte att generera vinst till aktieägarna. I höstas blev det dock ändring på den saken. Business Roundtable konstaterade att hänsyn ska tas till andra intressenter och radade bland annat upp anställda, konsumenter och lokalsamhällen bland dessa samt slog fast att ”Vi åtar oss att leverera värde till dem alla.” Om det är tom retorik eller inte återstår att se, men det öppnar upp möjligheter för de bolag som vill handla annorlunda. En liknande utveckling syns på flera håll i världen.
Förutom i USA har synen vidgats i bland annat Nederländerna, Sydafrika, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien. Det visar en färsk sammanställning som Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm, har gjort.
Hur ser det då ut i Sverige? Bolagsstyrningen i svenska börsbolag regleras av en kombination av skrivna regler och praxis. Till regelverket hör i första hand aktiebolagslagen men också självgregleringen Svensk kod för bolagsstyrning. Det är i motsvarigheterna till denna kod som olika typer av så kallade ”intressentmodeller” tagits in i flera andra länder.
I Sverige har koden nyligen reviderats och sedan den 1 januari 2020 gäller den uppdaterade varianten. I denna understyrker Kollegiet för svensk blagsstyrning att det inte är aktuellt att ta in några andra perspektiv. Sophie Nachemson-Ekwall gör bedömningen att Sverige i och med detta troligen är det enda land i hela världen som fortfarande har en kod där bolagets vinstintresse och ägarperspektiv lyfts fram särskilt. Detta sker framförallt genom att koden hänvisar till 3 kap 3 § i aktiebolagslagen. Enligt denna paragraf är bolagets syfte att generera vinst till fördelning mellan aktieägarna, om inte någonting annat anges i bolagsordningen.
Problemet är att det är en paragraf som har kommit att få en allt mer extrem tolkning. Den har i dag fått en så snäv betydelse att en bolagsledning vid en valsituation förväntas välja det mest lönsamma alternativet med ett konsekvensneutral förhållningssätt till sin omgivning och kommande generationer.
Drygt vart tredje storbolag som besvarade Dagens Industris enkät på området år 2018 anser att vinstkraven i aktiebolagslagen lägger krokben för deras hållbarhetsarbete. Detta har också vid upprepade tillfällen betonats av styrelseproffset Sussi Kvart, som var med och tog fram dagens aktiebolagslag. Hon menar till och med att flera svenska börsbolag i dag har hållbarhetsambitioner som förhindras av paragrafen, eftersom ”Bolaget löper risk att angripas av vissa aktieägare för att inte tänka på vinsten.” Att vinstsyftes-paragrafen har fått denna betydelse är ett resultat av successiva förskjutningar i tolkningen – parallellt med att ägarna av börsbolagen är så passiva och anonyma att de skapat ett maktvakuum som fyllts av villrådiga direktörer som ser sin prestation mätas i varje kvartalsrapport.
Vid lagens tillkomst var detta inte tanken. Hela konstruktionen ”aktiebolag” hade då en mer allmännyttig karaktär. Paragrafen om vinstsyftet skulle fungera som ett skydd för aktieägarna, exempelvis mot en styrelse eller ledning som ville tömma bolaget för att sko sig själva.
Daniel Stattin, professor i associationsrätt i Uppsala, pekar ut detta i sitt remissvar till den föreslagna uppdateringen av koden. Stattin hänvisar till aktiebolagslagens förarbeten från 1944, där det framgår att bolagsordningen (där ett annat syfte än vinst till ägarna kan anges) är det centrala styrinstrumentet för styrelsens arbete och att lagens paragraf om vinstsyftet utgör just en skyddsklausul i de fall bolagsordningen är otydlig. Stattin konstaterar att ”Det finns risk för att vinstsyftesregeln i 3 kap 3 § ABL missförstås om den kopplas till neoklassiska ekonomiska teorier om vinstmaximering.”
Stattin menar vidare att den text som nu används i den uppdaterade koden för bolagsstyrning bidrar till att spä på dessa missförstånd kring vinstsyftes-paragrafen. Därför anser han att texten i koden antingen bör kompletteras med en mer nyanserad skrivning, eller helt slopas. En annan sak är att det finns anledning att även se över skrivningen i aktiebolagslagen.
Hur gör då de andra länderna som vänder sig bort från den snäva synen på vinstmaximering och aktieägarintresse? Sophie Nachemsson-Ekwall pekar på flera alternativ i en artikel i tidningen Balans. Hon visar bland annat att Norge i sin reviderade kod för bolagsstyrning valt att inte hänvisa till ”vinstparagrafen”, att Danmark understryker styrelsens roll att säkerställa ett väl fungerande samspel mellan bolagets intressenter och att Frankrike särskilt betonar anställdas möjligheter att påverka. När det kommer till paragrafen i aktiebolagslagen finns ytterligare förslag, vilket ETC tidigare berättat om.
Det borde kunna förväntas att även det svenska kollegiet för bolagsstyrning börjar se sig omkring världen. Sverige skulle kunna vara ledande när det kommer till ett förändrat synsätt på både aktiebolagets syfte och vilka intressenter som bolaget ska ta hänsyn till. Det skulle inte minst bidra till att låsa upp handbojorna på de företagsledare som i DI hävdar att det är vinstkravet som håller dem bakbundna.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
