Kommentar/Max Karlsson.

2020-03-17 11:45
SAS vd Rickard Gustafson pratar med journalister efter en presskonferens på Frösundavik med anledning av att efterfrågan på flygresor påverkats kraftigt av coronasmittan. Bild: Claudio Bresciani/TT
SAS vd Rickard Gustafson pratar med journalister efter en presskonferens på Frösundavik med anledning av att efterfrågan på flygresor påverkats kraftigt av coronasmittan.
Puffetikett
Dagens ETC

Svenska facken måste skaffa sig corona-koll

Det finns ett historiskt mönster. När krisen kommer så är det arbetare, arbetslösa, sjuka och utsatta som betalar det högsta priset.

Därför är det viktigt att se klarvaket på krisåtgärder i coronavirusets spår – och säkra en rättvis fördelning.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efter finanskrisen 2008 försämrades livet för arbetare runt om i Europa, och flera av de krisåtgärder som skulle vara tillfälliga blev mer eller mindre permanenta. Kostnaden för krisen betalades i huvudsak av de som inte lever i samhällets topp. I exempelvis Grekland har statsfinanserna fortfarande inte återhämtat sig, arbetslösheten är hög och unga flyr landet i ­avsaknad av framtidstro.

Historien följer samma mönster. Det är ofta arbetares ryggar som bär tyngden från en kris. Med detta i åtanke är utvecklingen med coronaviruset oroande. Fack och arbetare behöver se klarvaket på krisåtgärder – och säkra en rättvis fördelning. 

Idag fördelas risken och lösningarna ojämnt. De som kan jobba hemifrån får ett annat hälsoskydd än de som arbetar i vård och omsorg, kör bussar eller står vid industrins maskiner. Slopad karens påverkar inte de som har behovsanställningar och de allra rikaste har råd att sätta sig i självkarantän i säkert (och lyxigt) förvar. Det finns flera företag som specialiserar sig på att bygga ”undergångssäkra” bunkrar och öar till världens elit. 

Vinst på katastrof

Kriser som marknad är inte ett nytt fenomen. Naomi Klein är en av de röster som beskrivit hur företag lärt sig att göra vinst på kris och katastrof, bland annat genom så kallad ”chockdoktrin”. Begreppet beskriver en brutal metod för att använda tider av undantagstillstånd eller förvirring för att hastigt implementera lösningar eller system som ett samhälle, politiker eller invånare i vanliga fall hade granskat hårdare eller protesterat mot.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ett känt exempel är förstörelsen efter orkanen Katrina, som lämnade stora delar av Mississippi i händerna på privata företag med lukrativa statliga kontrakt. Fattiga och arbetare fick se hur stora privata aktörer och företagspolitiker ställde krav på näringslivsreformer som det enda alternativet till ekonomisk apokalyps.

Det går också att dra en parallell till hur bolag som driver på klimatkrisen genom till exempel utvinning av fossila bränslen arbetar med aggressiv politiskt lobbyingarbete: deras primära incitament att tjäna pengar kommer alltid att komma först.

Det vore naivt att tro att det inte redan nu smids planer på hur coronakrisen kan betyda mer i vinst. 

På samma sätt som privata aktörer kan utnyttja kriser är det möjligt för politiska krafter att föra fram sin agenda som räddningen. I Ungern hänvisar regeringen till corona när invandrare kallas smittospridare och gränsen militariseras ytterligare. De högerpartier som gärna vill se att allmän infrastruktur hamnar i privat ägo har ett guldläge att sälja ut resurser eller släppa in privata aktörer när diskussionen handlar om ”ekonomiska prioriteringar”. Om vi inte uttalar att makten kan tjäna på kris möter förslagen sällan friktion. 

Permanent undantagstillstånd

Det är troligt att arbetsgivar­organisationer i Sverige kommer att hänvisa till smittan för att få ner eller dämpa fackliga krav. Här kan inte svaret automatiskt bli att acceptera att det ska bli sämre för arbetare.

Det finns dessutom en risk att betalningen sker dubbelt på arbetares bekostnad. Först i form av sämre samhällsservice, stängda skolor och lokaler, försämrat demokratiskt svängrum, inskränkt mötesfrihet, sämre kulturutbud. Sedan i form av lägre ersättningsnivåer, nedskärningar, försämrade villkor och skattelättnader eller rena stimulansbidrag till företag via skattesedeln.

I värsta fall cementeras de ­sociala undantagen och ­atmosfären av att det råder undantagstillstånd kvarstår betydligt längre än nödvändigt.

Arbetarvänliga krafter måste hålla vakt.

Ställer krav på politik och företag

Världens fack­förbund arbetar redan nu mot både corona och försämringar som kan tänkas följa i dess spår. Hemsidan LabourStart samlar nyheter från och listar fackliga insatser: www.labourstart.org/covid-19.php

Council of global unions (CGU) representerar över 200 miljoner arbetare globalt. De ställer i ett uttalande gemensamma krav på stater och arbetsgivare att skydda arbetare i samband med pågående pandemi.

CGU kräver att alla arbetare skyddas, inklusive de under prekära anställningsförhållanden och migrantarbetare. Ekonomin måste stimuleras, löner och ersättningar måste bibehållas och sociala rättigheter måste respekteras. Alla som är sjuka måste få ersättning.