Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare uppmanat bankerna att ”ta ansvar i svåra tider med hög inflation”, och öppnat för fler politiska initiativ för att pressa bankerna.
Bild: TT
Dagens ETC.
Italien, Spanien, Ungern. Flera europeiska länder väljer att beskatta bankernas rekordvinster med särskilda engångskatter. Litauen kallar det för en ”solidaritetsskatt”.
Men i Sverige saknas politisk majoritet för en extra skatt – trots att diskussionen pågått sedan åtminstone 1800-talet.
Italien blir den hittills största europeiska marknaden som inför en skatt på bankernas exceptionella vinster, en så kallad windfall tax. Skatten är ett sätt för staten att ta del av vinstfesten som följt av höjda räntor, och innebär en skatt med 40 procent på bankernas räntenetto.
Pengarna ska användas för att dämpa medborgares räntekostnader, skattesänkningar och för hjälpa förstagångsköpare att få bolån. Beskedet lämnades av Italiens högerregering och beskrivs som en chock för de italienska bankerna, även om man sedan dämpat förslaget något.
Handlar om tiotals miljarder
I Sverige är däremot intresset svalt för att beskatta bankernas rekordvinster med en särskild skatt. Men den befintliga bankskatten som finansierar försvaret sitter säkert. I nuläget är det bara Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna som vill avskaffa den riskskatt som började gälla under 2022. Den skatten genererar drygt sju miljarder kronor till statskassan årligen under de kommande åren.
Det är en bråkdel av vad en engångsskatt på 40 procent av de svenska bankernas höjda räntenetton skulle kunna ge. Andreas Cervenka uppskattar i Aftonbladet att resultatet kan bli över 20 miljarder kronor – då bara om man beskattar bankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Dagens ETC:s egen sammanställning av de fyra storas totala räntenetto visar att beloppet skulle bli avsevärt högre än så.
S: Pressa på med SBAB
Miljöpartiet och Vänsterpartiet öppnar för att se över bankernas beskattning, och Mikael Damberg (S) har kallat bankernas vinster för ”oerhört provocerande”.
– Barnfamiljer som lånat för att kunna få en bostad ser sina lånekostnader rusa, samtidigt som det lilla sparkonto man har inte alls har samma ränteutveckling, säger han till TT.
Socialdemokraterna utesluter inte ytterligare åtgärder. I ett mejl till Dagens ETC skriver man att regeringen borde använda statliga SBAB för att öka konkurrensen och pressa priser:
– Det sticker i ögonen att bankerna gör stora vinster, samtidigt som vanligt folk har svårt att få pengarna att räcka månaden ut. Framför allt behövs mer konkurrens på marknaden, och i det avseendet borde staten använda SBAB mer kraftfullt för att pressa ner marginalerna.
I det här läget utesluter vi ingenting för att underlätta för hushållen, men för att få ner räntorna på bolån och bättre avkastning på vanliga sparkonton behövs mer konkurrens mellan bankerna. Här kan och bör regeringen agera genom SBAB.
MP: Skatten borde höjas
Janine Alm Ericson, Miljöpartiets talesperson för ekonomi, bistånd och jämställdhet, tycker att det är rimligt att bankerna betalar mer.
– Vi införde en bankskatt när vi satt i regering. Med de stora vinster som bankerna gör idag är det rimligt att se över om den borde höjas ytterligare eller justeras på andra sätt, säger hon till Dagens ETC.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uppmanat bankerna att ”ta ansvar i svåra tider med hög inflation”, och öppnat för fler politiska initiativ för att pressa bankerna. Något sådant initiativ är ännu inte presenterat. Nordea bekräftar att de samtalat med finansministern och att samtalet var ”konstruktivt”.
Innan Jakob Forssmed blev socialminister var han Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson. Kristdemokraterna är positiva till bankskatter om det görs på rätt sätt, säger han till TT:
– Att man hittar en strukturellt riktig beskattning som beskattar bankernas risktagande och inte tidigare idéer att lägga det på bankanställda, så är det rimligt att öka skatteuttaget från banksektorn och använda det till andra saker.
”Fruktad af folket”
Så länge det har funnits banker har det pratats om bankskatter. I slutet av 1800-talet rapporterar Sydsvenska Dagbladet om hur Preussen förberedde en särskild börs- och bankskatt för att möta ett stort underskott i de offentliga finanserna. Den dåliga finansiella ställningen skulle kuvas, och det var då en klerikal-konservativ majoritet som lade fram förslaget. Post- och Inrikes Tidningar skrev om samma förslag:
”Finansministerns förslag om en börs- och bankskatt mottogs med livligt bifall från högern. Om alla nya skatter röna ett sådant mottagande skall detta verka ytterst fruktbärande på finansministerns fantasi i riktning att uppfinna nya skatterubriker. (Skratt).”
Bankskatten sågs som det mest populära förslaget för att kuva offentligt underskott i de tyska förbundsstaterna i slutet av 1800-talet, och betydligt mer attraktivt än ett annat förslag på bordet: skatt på öl. Ölskatt beskrevs som politik som var ”fruktad af folket” och som en straffskatt på livsförnödenheter som ”hårdast drabbar samhällets sämst lottade klasser” (Svenska Dagbladet, 1893).
Många utredningar
Även i Sverige diskuterades bankskatt som en del av den större ”bankfrågan” under samma tid. Då fick landets enskilda banker betalt för sin ensamma sedelutgivningsrätt på alla valörer över tio kronor, ett privatmonopol som sågs som ett räntefritt lån som bankerna fick av allmänheten. I tidningen Stockholms Nyheter kallades 1895 de privata bankernas särställning för olämplig och orättvis. Syftet med en bankskatt var att återbära otillbörlig enskild vinning till det allmänna.
Både 1979 och 1986 var storbankerna oroliga för politiska ingrepp och bankskatter, efter rekordår och goda vinster. Men Socialdemokraterna valde att ducka. 1990 föreslog en statlig utredning en bankskatt på fyra procent av vinsterna, reformen skulle ersätta en tidigare omsättningsskatt på aktier. Bankdirektör Curt G Olsson på SEB gick ut och sa att förslaget är ”rent åt helvete” i bombastiska intervjuer. Utredningens förslag hamnade i byrålådan.
När Göran Persson hotades av ett nytt Rosornas krig 1994 efter förslaget om att kapa barnbidraget var en av de tekniska lösningarna man tittade på en bankskatt eller särskild engångsskatt på bankernas vinster. Till sist duckade även Persson och skatten uteblev.
1979, 1986, 1990 och 1994 utreddess och föreslogs alltså bankskatter, men vid varje tillfälle föll sådana initiativ.
På sidan för bankskatter står fackförbund, gräsrötter, progressiva ekonomer och partier till vänster. På motsidan står banker, ekonomer, handelshögskolorna och högerpartierna. Men några har bytt fot, Centerpartiet var länge drivande i frågan om införandet av bankskatt. Och 2010, efter att IMF föreslog en global bankskatt, lyssnade finansminister Anders Borg (M). Han hotade med att införa en bankskatt varje år mellan 2010 och 2014.
Dagens ETC har kontaktat samtliga partier. Så här svarar Per Söderlund (SD):
– Vi kommer att titta på detta om det blir aktuellt. Den redan införda bankskatten påverkar redan nu bankernas vinster.
Jan Gustafsson (V):
– Det finns redan idag en särskilt bankskatt, som Vänsterpartiet var med och drev igenom.
Om det ekonomiska läget fortsätter neråt medan bankerna gör nya rekordvinster, är en särskild skatt något som V är beredda att titta på?
– Vi har idag inget förslag på en ytterligare bankskatt, men vi är hela tiden beredda att se över vår politik. Det kan vara i form av en engångsskatt motiverad av oförutsedda händelser, eller någon mer strukturell åtgärd. Vi lade nyligen ett förslag om att SBAB ska få i uppgift att pressa bankernas bolånemarginaler. Vi tycker också att man borde se över bankernas avgifter till insättningsgarantin.
Anders Karlsson (C):
– Separat beskattning på banker ser inte vi som rätt väg framåt.
