Ekonomi.

2014-05-23 06:26
Svenja Gärtners avhandling visar att det inte är självklart att stora inkomstskillnader är en bra morot för att öka produktiviteten.  Bild: Christine Olsson/TT
Svenja Gärtners avhandling visar att det inte är självklart att stora inkomstskillnader är en bra morot för att öka produktiviteten.

Stora löneskillnader hämmar nationers tillväxt

Det finns ingen motsättning mellan jämlika löner och hög tillväxt. I sin färska avhandling avlivar ekonomiforskaren Svenja Gärtner myten att stora löneskillnader är bra för tillväxten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Lönespridning som en form av ojämlikhet har tydliga effekter på ekonomin och samhället. Det är extra intressant i dag när vi ser en ökad lönemässig ojämlikhet i Sverige, säger Svenja Gärtner, som nyligen presenterade sin doktorsavhandling Wages, inequality and consequences for the economy.

I sin avhandling har hon undersökt produktivitetsutvecklingen i 14 länder och kontrollerat den mot bland annat sysselsättning. Genom en modell kan hon visa att stor lönespridning är hämmande för produktivitetsutvecklingen, som står för 75 procent av tillväxten.

Resultaten innebär att det inte finns någon motsättning mellan ökad produktivitet och ökad jämlikhet. Tvärtom är minskad lönespridning, det vill säga små löneskillnader, mellan olika branscher bra för produktiviteten.

Ökar inte motivationen

Den ofta lanserade idén att stora inkomstskillnader är bra för motivationen hos både arbetskraft och entreprenörer är alltså långt ifrån sanning i alla lägen, åtminstone när det gäller Europa.

– Man kan säga att det finns två typer av forskning angående löneskillnader inom branscher: en visar en positiv effekt på grund av motivation, den andra en negativa effekt på grund av samarbete och känslor av avundsjuka. Min forskning bidrar med en undersökning om effekten av löneskillnader mellan branscher och den visar en positiv effekt av mindre skillnader på produktivitetsutveckling, säger Svenja Gärtner.

Hennes svar på varför argumentet ändå dyker upp allt som oftast är enkelt:

– För att det blir billigare för industrin att producera, dessutom behåller man fler arbetsplatser, säger hon.

För det finns en tydlig nackdel med ett minskat lönegap. De lågkvalificerade arbetena faller bort om man har en anpassad lönenivå, enligt Svenja Gärtner.

– Vi kan inte få allt, har man en jämlik lönesättning så är det en fördel för tillväxten, men det innebär samtidigt att man tappar arbetsplatser. Men det kan i sin tur vara bra för den strukturella omvandlingen. Man ska komma ihåg att man är på en internationell marknad. Det går inte att hålla fast vid gamla branscher utan man måste gå vidare, säger hon.

Finns det andra nackdelar med liten lönespridning?

– Ja, det finns säkerligen en gräns. Om alla har precis samma lön finns det till exempel inget incitament att plugga på universitet och så. Det finns en gräns, men vi vet inte var den går.

Värt att notera är dock att detta bara gäller Europa. I USA och Australien är det tvärtom. Vad det beror på har Svenja Gärtner inte undersökt, men hon gissar att det delvis beror på att regelverken kring arbetsmarknaden skiljer sig åt.

– Jag misstänker att det är på grund av institutionella system, men jag kan inte svara på varför hela effekten är precis tvärtom jämfört med i Europa. Det är spännande, säger hon.

I studien undersöks arbetsproduktiviteten hos ett 30-tal branscher inom industrin mellan 1970 och fram till 2006. Svenja Gärtner hoppas att de historiska återblickarna ska hjälpa till att skapa förståelse för dagens samhälle.

– Historisk forskning hjälper oss att begripa världen vi lever i. Å ena sidan handlar det om att förstå den ekonomi vi ska leva i i dag, å andra sidan att skapa en bättre ekonomipolitik. Om man förstår vad som har hänt kan man ha en bättre politik i dag.

Wages, inequality and consequences for the economy

Avhandlingen Wages, inequality and consequences for the economy presenterades den 25 april 2014 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I avhandlingen ingår också en jämförelse av lönegapet i Sverige och Tyskland samt ojämnlikhetens effekt på utvecklingen av den svenska välfärdsstaten.