Det var i förra veckan som EU-kommissionen offentliggjorde sitt förslag till miljökapitlet i TTIP-förhandlingarna med USA. Handelskommissionären Cecilia Malmström sade i ett uttalande att förslaget är ambitiöst när det gäller hållbarhet, både social och miljömässig.
– Att samarbeta med USA skulle göra oss mer effektiva i den globala kampen för mer ansvarsfulla arbetssätt. Samtidigt skulle vi se till att våra nuvarande höga, men ibland olika, standarder i EU och USA upprätthålls, säger Malmström.
Kommissionen skriver också i ett uttalande att förslaget bland annat innehåller en strategi för att förhindra eller minimera skadliga effekter på människors hälsa och miljö i samband med handel med kemikalier och avfall, samt ett ökat samarbete för att motverka olaglig avverkning av skog, tjuvfiske och den illegala handeln med utrotningshotad skog.
”Inte juridiskt bindande”
Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, menar att förslaget visserligen innehåller en rad fina formuleringar, men att det är allt för vagt skrivet för att vara en möjlighet för miljön. Förslaget läckte ut tidigare i höstas och Max Andersson påpekar att flera stora miljöorganisationer kritiserat merparten av avtalsförslagets formuleringar redan då.
– De är mycket svagare än de låter, är inte juridiskt bindande och det finns ingen efterlevnadsmekanism, säger Max Andersson.
– Det talas om att man ska erkänna värdet av miljöavtalet, och erkänna rätten att bedriva miljöpolitik. Men om man ställer de vaga formuleringarna gentemot de stenhårda formuleringarna som säger att företag har rätt att stämma länder som inför regleringar för att gynna klimatet, så framstår de här vaga deklarationerna som väldigt svaga.
I artikel tio, som handlar om multilaterala miljöavtal, står det till exempel att parterna inte får hindra varandra från att vidta åtgärder för att driva igenom avtalet – men bara så länge åtgärderna inte tillämpas på ett sätt som leder till att någon part diskrimineras eller att handeln begränsas.
– Det är tydligt att man sätter handeln före miljön, säger Max Andersson.
Skulle det vara möjligt att teckna ett handelsavtal som är bra för miljön, som du ser det?
– Ur miljöperspektiv är det svårt. Ska man göra ett bra avtal för miljön räcker det inte att skicka in i avtalet att man ska respektera de internationella miljökonventioner som man redan ingått. Malmström framställer det som en positiv sak, och det är inget fel med det, men ett så jättestort framsteg är det inte, säger han.
Kan stämma för mångmiljonbelopp
Problemet med det avtal som diskuteras nu, menar Max Andersson, är att det innehåller många delar som är dåliga för miljön, delar som inte alls berörs i miljökapitlet. Som att det ska bli enklare att importera fossilgas från USA, och införandet av ISDS, en tvistelösningsmekanism som ger företag rätt att stämma stater.
– Det är ett problem om företag kan stämma länder för att de exempelvis vill gynna miljövänliga verksamheter. Med det nya sättet att genomföra investeringsskydd så har stater rätt att införa klimatåtgärder, men samtidigt kan man bli stämd på mångmiljonbelopp för att man gör det. Visst, man har rätt att göra det, men det blir väldigt dyrt, säger han.
– Det måste finnas en effektiv möjlighet att reglera utan att bli stämd på mångmiljonbelopp. Miljökapitlet innehåller inga sådana förslag, säger han.
