Bild: Fredrik Sandberg/TT, Tomas Oneborg / SvD / TT
Dagens ETC.
De fyra storbankerna fortsätter att göra storvinster på bolån. Det första halvåret i år drog de in över 70 miljarder i räntenetto. Samtidigt höjer de nu boräntorna för sina kunder.
– Inte så snyggt, säger Kicki Westerståhl, chef för Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Text: Stina Berglund · Research: Sten Ljunggren
I slutet av juni höjde höjde Riksbanken sin styrränta från 0,25 till 0,75 procent. En månad senare hade alla de fyra storbankerna höjt sina rörliga bolåneräntor. För den som har lån kan höjningarna innebära att kostnaderna ökar med tusenlappar varje månad. Jämfört med när styrräntan låg på på 0,25 procent kommer kostnaden, före ränteavdrag, för varje lånad miljon att öka med 5 000 kronor per år för de som har rörliga ränta på sitt bostadslån, har TT tidigare rapporterat.
Samtidigt fortsätter bankerna att göra stora vinster på just bolånen. 2021 blev räntenettot drygt 130 miljarder. Under det första halvåret i år gjorde tre av de fyra bankerna ett större räntenetto än under samma period förra året – 70,7 miljarder (i fjol var det 67,8 miljarder) – visar Dagens ETC:s genomgång av bankernas egna siffror.
”Spär på sin egen vinst”
Kicki Westerståhl, chef för Konsumenternas bank- och finansbyrå, säger att hon har förståelse för att konsumenter blir irriterade om bankerna använder situationen för att höja räntorna och skapa sig själva större marginaler. Särskilt i ett läge där många andra priser går upp samtidigt.
– Bolånekostnaden är ju den största utgiften man har normalt sett i en hushållsekonomi och vi förstår frustrationen över att bankerna höjer räntorna på bolån snabbt, medan man inte gör det på sparkonton till exempel. När det inte ens är en kostnad för banken utan man bara spär på sin egen vinst, så är det inte så snyggt, säger hon.
Räntenettot är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, och innebär på ren svenska hur mycket pengar banken tjänar på sina lånekunder. Och det handlar främst om bolånen.
Nordea är den av bankerna som tjänar mest på bolånen. Det första halvåret 2022 hade banken ett räntenetto på 25,6 miljarder kronor, följt av Handelsbanken på 16,4 miljarder, SEB på 14,8 miljarder och Swedbank på 13,9 miljarder.
Snabba att höja
Joel Dahlberg, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken ”Bankbluffen”, säger att storbankernas höjningar hittills i år är i linje med riksbankens styrränta. Att de inte ökar mer kan ses som ett mått på att höjningarna är rimliga, säger han. Samtidigt brukar bankerna inte vara lika snabba med att sänka sin ränta när Riksbanken sänker styrräntan.
– Man kan säga att de är mycket snabbare att höja nu, än vad de har varit att sänka tidigare, säger Joel Dahlberg.
I ett skriftligt svar till Dagens ETC skriver Nordeas presstjänst att bolåneräntan styrs av flera faktorer samt att banken följer utvecklingen av marknadsräntorna och kontinuerligt ser över sin prissättning.
– Bolånemarknaden i Sverige är mycket konkurrensutsatt, vilket är positivt för kunderna. Samtidigt är lönsamhet en förutsättning för en stabil och uthållig verksamhet, skriver banken.
Niklas Eklund, chef för produkt- och affärsutveckling vid Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek säger i en skriftlig kommentar att man haft historiskt låga och stabila räntor de senaste åren.
– Som en följd av ökad inflation har Riksbanken höjt styrräntan, vilket i sin tur har påverkat bolåneräntorna eftersom våra räntor dels styrs av marknadsräntorna och dels av konkurrensläget, säger Niklas Eklund.
På kundens sida?
Bankerna gör alltid vad de kan för att förbättra sina marginaler, säger Joel Dahlberg. Men konkurrensen är lite större i dag än för tio år sedan och de har fått svårare att ta ut högre räntor än tidigare.
– Samtidigt är det väldigt svårt för en vanlig bolånetagare att veta vad som är en bra ränta. Man har en prisstruktur som är minst sagt otydlig. Det enda officiella priset på ett bolån är ju det så kallade listpriset, samtidigt som alla vet att ingen betalar det.
Otydligheten kring vad som är en rimlig ränta har bankerna skapat för att kunna ta ut ett högre pris.
– Bankerna hävdar att de står på kundens sida och är för tydlighet och transparens. Det är helt uppenbart att inom bolån så är det inte så, säger han.
”Uttryckt sin irritation”
Kicki Westerståhl framhåller att Konsumenternas uppgift är att ge konsumenterna stöd för att förstå hur marknaden fungerar och att det finns ett förhandlingsutrymme.
– Både finansmarknadsministern och Finansinspektionen har ju uttryckt sin irritation över att bankerna snabbt höjer räntorna och att marginalerna är stora. Det vi kan göra är att ge korrekt och bra information så att kunderna ser det här, säger hon.
Swedbank skriver i ett svar till Dagens ETC att banken höjt listpriset på grund av att marknadsräntorna trendmässigt stigit, men även sänkt när det varit motiverat.
– Senast den 15 juli sänkte Swedbank listpriser på bolån med 0,10-0,25 procentenheter med bindningstider på två år och längre. I den nya räntemiljön har vi även beslutat att höja inlåningsräntan på sparkonton. Vi kommer fortsatt justera våra räntor i båda riktningar när det är så befogat, skriver presstjänsten.
”Marginalerna har fallit”
Niklas Magnusson, pressansvarig på SEB, motiverar räntehöjningen med att upplåningskostnaderna har stigit kraftigt under året.
– Det beror på flera faktorer – bland annat på att centralbankerna kraftigt har höjt sina styrräntor men också på faktorer som den makroekonomiska osäkerheten, Rysslands krig i Ukraina och på den stigande inflationen. Precis som andra företag – oavsett man säljer tidningar, mat, kläder eller bilar – behöver vi höja våra priser när våra kostnader stiger. Dock har vi inte höjt priserna lika mycket som våra upplåningskostnader har stigit, vilket betyder att marginalerna på bolån totalt sett har fallit sedan räntorna började stiga i våras, skriver han.
