Ekonomi.

2021-09-06 11:15
Teknikbranschen, med bland annat Facebook i framkant, utgör den sektor som lobbar  mest mot EU.  Bild: Shutterstock
Teknikbranschen, med bland annat Facebook i framkant, utgör den sektor som lobbar mest mot EU.
Puffetikett
Dagens ETC

Så lobbar teknikjättarna mot EU-regleringar

Tekniksektorn, med Google, Microsoft och Facebook längst fram, lägger mer pengar på lobbyism riktad mot EU än någon annan sektor. Och de förväntas inte sitta tyst i båten under EU:s arbete med lagar som kan reglera dem.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

En ny rapport av kampanj­gruppen Corporate Europe Observatory visar att 612 företag och organisationer lägger drygt 990 miljoner kronor årligen på lobbying kring EU:s politik om digitala frågor. Det innebär att teknikbranschen är den sektor som lägger mest pengar på lobbyism. Mer än sektorerna som historiskt sett har satsat mest, exempelvis läkemedelsbranschen, fossila bränslen och finans.

– Den ekonomiska och politiska makten hos de digitala jättarna är rejäl och de kommer inte förbli passiva inför möjligheten att det inför nya regler som påverkar deras verksamhet. Det är därför EU:s institutioner snabbt måste ändra sitt sätt att hantera denna lobbying och begränsa teknikjättarnas makt, säger Tommaso Valletti, tidigare chefekonom för EU-kommis­sionens konkurrensdirektorat till Corporate Europe Observatory.

Jättarnas makt

Men ”teknik-lobbyismen” i EU styrs framför allt av en mindre och väldigt mäktig grupp. Tio bolag står för en tredjedel av de pengar som läggs på att påverka lagändringar och reglering. Allra mest pengar lägger jättarna Google, Microsoft och Facebook. Alla tre lägger mer än 50 miljoner kronor årligen på att lobba i EU.

En större budget för lobbying ger också ett större inflytande. Högt uppsatta personer i EU-kommissionen har haft 271 möten kring lagen om digitala tjänster, ett av unionens initiativ för att reglera teknikjättarna, och 75 procent var med lobbyister från den påverkade industrin, enligt rapporten. Google och Facebook har fått flest möten av alla med beslutsfattande politiker.

De stora lagstiftningsfrågorna hos EU just nu gällande digital reglering är tidigare nämnda lagen om digitala tjänster och även lagen om digitala marknader, ofta förkortade till DSA och DMA. Reglerna innebär bland annat att teknikbolagen ska ta ett större ansvar för otillåtet material på sina plattformar och att ”grindvakter”, som EU definierar som stora aktörer med verksamhet i flera länder, kommer att få hårdare krav gällande transparens och reglering av material.

Kan forma framtiden

Men i och med den stora lobbyverksamheten så har teknikjättarna fått en stor inverkan på den offentliga debatten kring DSA och DMA, enligt rapporten. Utöver att ha upprättat direktkontakt med beslutsfattare så finansierar även bolagen tankesmedjor och akademiska institut som arbetar med dessa frågor. Tyska politikerna Alexandra Geese i det europeiska gröna partiet säger att det är oacceptabelt att teknikbolagen får dominera debatten om lagändringar som påverkar dem själva.            

– Vi behöver fler oberoende experter inom den akademiska världen, även för beslutsfattare är det svårt att få expertråd från akademiska institutioner som inte finansieras av teknikbolag, säger hon till Corporate Europe Observatory.

Enligt rapporten så finns det en stor risk att teknikjättarnas omfattande lobbyverksamhet kan komma att påverka den politiska beslutsfattningen inom deras egen marknad. Något som i förlängningen kan tillåta dem att fortsätta med en affärsmodell som är kommersiellt framgångsrikt men riskerar att ha negativ påverkan på demokratin i flera länder. Corporate Europe Observatory föreslår därför åtgärder för att öka transparensen kring lobby­ismen inom EU och minska teknikbolagens inflytande i den politiska diskussionen.

Rapportens slutsats avslutas med: ”Det är avgörande att oberoende röster och medborgare engagerar sig i dessa politiska diskussioner för att säkerställa att lobbyister inte får forma teknikens framtid.”   

DSA och DMA

Lagförslagen lades fram av EU-kommissionen 15 december 2020.

Lagen om digitala tjänster: Handlar framför allt om att digitala plattformar och tjänster blir skyldiga att öka insynen i deras innehåll, nätreklam och algoritmer som bestämmer vad som ska rekommenderas till användare. Flera andra punkter i lagförslaget är till för att öka plattformarnas skyldighet när det kommer till olagligt innehåll. Stora plattformar blir bland annat skyldiga att rapportera om brott, införa uppförandekoder och dela data med myndigheter och samarbete med nationella myndigheter vid uppmaning.    

Lagen om digitala marknader: Lagförslaget är inriktad på att ”lösa problemet med stora, systemviktiga plattformar.” Detta genom att reglera så kallade ”grindvakter”. Det vill säga företag som har en stark ekonomisk ställning och användarbas i flera länder. Lagförslaget inriktar sig framför allt på hur ”grindvakter” ska agera, och inte får agera, mot företagskunder, tredje parter och användare. ”Grindvakter” ska bland annat dela med sig av data till företagskunder, och de får inte ge sina egna tjänster och produkter fördelar framför mindre företag i rakningar.

Källa: EU-kommissionen