Hon skulle bara köpa lite kläder, och så behövde hon ju en ny mobiltelefon också. Några klick bara, utan eftertanke. Trots att hon egentligen inte hade råd var sakerna snart hennes.
– Jag tog krediter för att shoppa. Det var ren konsumtion. Jag minns att mina första krediter var på 5 000 kronor och sen utökade jag krediten till 25 000. Därefter fortsatte jag att ta olika krediter, säger Sofia.
Hon började också handla på avbetalning. Till en början hade hon det under kontroll, hon kunde betala av sina skulder allteftersom, men samtidigt tog hon nya lån. Att handla var ett sätt att bota sin ångest. Hon har flera diagnoser, bland annat adhd, och svårt med impulskontroll.
– Det var så otroligt enkelt att ta lån och krediter. Vi pratade knappt om ekonomi i skolan heller, och jag förstod ingenting om räntorna heller.
Hade ingen koll
Det var först efter något år när Sofia började få svårt att betala tillbaka som hon hejdade sig. Och framför allt – när skulderna gick till Kronofogden.
– Då kom den riktiga chocken. Jag fick löneutmätning för skulderna ökade så kraftigt. Jag hade verkligen inte haft någon koll på mina totala skulder.
Det visade sig att hennes skulder hade växt till nästan 400 000 kronor. Med en inkomst på 11 000 kronor i månaden var det svårt att betala av på lånet så mycket att det minskade, istället gjorde räntor att det hela tiden växte.
– Det kändes som om jag skulle dö med skulderna. Jag kan inte ens förklara hur dåligt jag har mått.
Till slut fick Sofia skuldsanering. Som ung är det ovanligt att få, men Sofias diagnoser gör att hon inte kan jobba som vanligt, och därför är det osäkert hur stora inkomster hon kommer ha. Skuldsaneringen innebär att Sofia måste leva på existensminimum i fem år, men därefter är hon skuldfri.
– Jag blev enorm lycklig när jag fick skuldsanering. Jag kände mig verkligen 20 kilo lättare, och kan se ljust på framtiden nu och andas ut. Jag har verkligen kämpat för att få allt att gå ihop. Jag har kämpat med behandlingar mot mitt shoppingberoende, sålt saker och gjort allt vad jag kan.
Kan inte flytta hemifrån
Fem år har gått sedan Sofia först började skuldsätta sig. Fem år återstår innan hon är fri. Trots att hon nu har hopp om att kunna få ordning på sin ekonomi igen gör skulderna att en del av livet har fått sättas på paus. Till exempel bor hon kvar hemma hos sina föräldrar.
– Det är tufft. Jag trivs bra hemma men någon gång vill man bli vuxen och klara sig på egen hand.
Sofia tror att en person som hon, som har brottats med psykisk ohälsa och har svårt att hejda sina impulser, har särskilt lätt att fasta i en skuldfälla. Men många andra gör det också. Inte minst för att det är så lätt att låna.
– Det är otroligt enkelt att ta lån och krediter. Det är en barnlek. Det tar två minuter och sedan har man pengarna liksom.
Fotnot: Sofia heter egentligen något annat
