Ingen extra personal togs in under försöket, istället lovade de anställda att höja produktiviteten. Brendan Burchell, professor i samhällsvetenskap som länge forskat på arbetets påverka på människors hälsa, är en av dem som ledde utvärderingen av projektet. Och han erkänner att han var skeptisk till en början. 

– Jag räknade med att en sänkning av arbetstiden skulle kosta pengar, på ett eller annat sätt. En kostnad som i och för sig kunde vara väl värd att ta för öka människors välmående. Jag hade också svårt att tro att det här skulle fungera utan att människors stress skulle öka. Men jag hade fel, säger han till Dagens ETC när vi träffas på Forum jämställdhet där han ska prata om sina uppmärksammade resultat. 

Mindre tid, mer lönsamhet

Slutrapporten visar att de anställda som fått en kortare arbetsvecka upplevde mindre stress och färre symtom på utmattning. Trötthet och sömnsvårigheter minskade. Mer än hälften av de som deltog i projektet svarade att det hade blivit lättare att kombinera arbete och familjeliv. Dessutom fortsatte företagens inkomster att stiga under försöksperioden. 

– Jag har aldrig intresserat mig för produktivitetsfrågor förut. Mitt fokus har varit människors välmående på arbetsmarknaden. Att vi nu kunde visa att det går att höja både produktiviteten och välmåendet samtidigt kan låta för bra för att vara sant, men så var det, säger Brendan Burchell.

Han påpekar att företag normalt har som mål att öka sin produktivitet med några procent varje år. Under försöket med fyradagarsveckor var de tvungna att öka produktiviteten med hela 25 procent, för att behålla tidigare nivåer och fortsätta att öka trots en dags mindre arbete. Och det lyckades de med. 

När försöket avslutades valde nio av tio företag att fortsätta med kortare arbetsvecka. Nya försök har inletts. Bland annat i Skottland där statliga tjänstemän ska få prova på fyradagarsvecka. Brendan Burchell säger att den konservativa brittiska regeringen motarbetar försök med kortare arbetstid i offentlig sektor, men han tror att de kommer att bli tvungna att backa. 

– Flera sjukhus har hört av sig till mig och säger att kortad arbetstid är lösningen på deras problem. Idag kan de inte rekrytera och fylla alla tomma platser på grund av att villkoren är så tuffa. Det har stora problem med utbrändhet och sjukskrivningar. De behöver verkligen göra något drastiskt, säger han. 

Världen förändras

Den modell som har tagits fram för försöket med fyradagarsvecka i Storbritannien har inte arbetats fram av fackförbunden eller av politiska partier. Den kommer från privata företag som ser att de tjänar på en kortad arbetstid. 

– Ibland handlar det om att de inte kan konkurrera om arbetskraften genom att höja lönerna utan behöver locka med något annat, ibland om att arbetet i sig är så stressigt att det skadar deras anställdas hälsa. Men poängen är att om de kan få det att fungera och tjäna på det så kan offentlig sektor det också. Det är i den här riktningen som världen förändras, säger Brendan Burchell.

Efter decennier av tystnad kring arbetstidsförkortning har frågan vaknat till liv igen på flera håll i världen. Island, Spanien och Nederländerna är bara tre länder där det nu sker storskaliga försök. Brendan Burchell säger att det är covidpandemin som har gjort det möjligt att tänka på arbetstiden på ett nytt sätt.

– Före pandemin sågs femdagarsveckan som något lika naturligt som att solen går upp och ned varje dag. Människor hade glömt att det var något som vi kämpade för för 100 år sedan. Men nu när människor arbetar mer hemifrån och under andra tider har deras fantasi aktiverats och de kan se att arbetet kan organiseras på ett annat och bättre sätt. 

Arbete är bra för hälsan

Brendan Burchell påpekar att all forskning visar att människor mår bra av arbete. Den enskilt största bidragande faktorn till ohälsa är arbetslöshet. Men precis som andra saker som är bra för oss, som salt, sömn, sol och fysisk aktivitet, så kan det också bli för mycket. 

Hur mycket arbete som är den optimala mängden för att vi ska må bra finns det ingen som vet idag, men forskning visar att bara en timmes jobb i veckan ökar den psykiska hälsan och välbefinnandet hos en person som tidigare varit arbetslös. Resultatet av försöket med sänkt arbetstid i Storbritannien visar alltså entydigt att fyra dagars arbete i veckan är bättre för de anställda än fem. Och det trots att arbetstempot blivit något intensivare de dagar försökspersonerna arbetar. 

– Människorna i studien var otroligt motiverade eftersom de visste att de skulle få den största belöning de någonsin fått i livet, en extra ledig dag varje vecka. De letade efter sätt att effektivisera sitt arbete genom att till exempel förkorta möten, hitta bättre sätt att kommunicera och hitta tillfällen att jobba ostört. Och de gjorde det därför att de visste att de själva skulle dra nytta av det, inte några aktieägare någonstans, säger Brendan Burchell.  

Handen på hjärtat, hur mycket arbetar då en Cambridgeprofessor egentligen? Brendan Burchell säger att han inspirerats av försöket med arbetstidsförkortning och idag försöker arbeta bara två dagar i veckan. 

– Det gör att jag kunde ta tåget hit till Sverige till exempel istället för att stressa hit med flyget. Det är alltså bättre för klimatet. Jag spenderar tid med mina barnbarn och hinner laga bättre mat så jag har gått ner tre kilo, säger han och klappar sig på magen. 

Han är en oberoende akademiker, intygar han, även om han låter som en aktivist numera. 

– Det är egentligen bara att låta resultaten av arbetstidförkortning tala för sig själva, säger Brendan Burchell.