När NO- och matteläraren Simon Ström håller i labblektionen är det i en för höstterminen nybantad organisation. 14 tjänster har tagits bort, förutom visstidsanställda, och inför Dagens ETC:s besök har han frågat sina kollegor vad de anser om nedskärningarna. Han läser innantill från sin telefon:

– ”De elever som behöver mest hjälp drabbas hårdast, eleverna får inte det stöd de har rätt till, lärare och fritidsgårdar går på knäna, alla är helt slut och det finns noll marginaler.”

”Klyftorna ökar – här också”

Främst är det supportfunktioner, som elevassistenter, som försvinner. Det gör att ungdomar med sämre socioekonomisk bakgrund får det tuffare, enligt Simon Ström.

– För de som har det bra ekonomiskt ställt hemma rullar det på som vanligt. Men läxhjälp på skolan har vi inte så mycket tid för. De elever som inte har det så bra hemma riskerar att hamna på glid. Så klyftorna ökar, här också.

I längden kan det här få konsekvenser som sträcker sig utanför skolan, säger han.

– Vill man bekämpa gängkriminaliteten och alla skjutningar som pågår nu – när gör man det? Jo, när barnen är unga! När de är äldre är det för sent, och mycket dyrare. Satsa på skolan, så löser vi det här på plats, så att ingen elev hamnar på villovägar.

Bortprioriterade elever

I samband med nedskärningarna har Alviksskolan också tagit in extra elever till en ny sjundeklass – men utan att några nya lärare har anställts. Istället drar man ner på den internationella klassens undervisning. Numera får nyanlända elever ingen matte-, engelska- eller idrottsundervisning, berättar Simon Ström.

– Det blir en konstig prioritering att den ena klassen är viktigare än den andra.

Flera elever i klassrummet vittnar om att lektioner ofta ställs in när lärare är sjuka, eftersom det saknas vikarier. Liknande vittnesmål återfinns i fackförbundet Sveriges Lärares rapport ”Döden för svenska skolan”. Där svarar mer än fyra av tio lärare att nedskärningar påverkar möjligheten att ta in vikarier. Var femte uppger att det råder vikariestopp.

Alviksskolan är långtifrån ensam bland svenska skolor om att påverkas av inflationen – en majoritet av de tillfrågade i Sveriges Lärares rapport svarar att nedskärningar kommer att genomföras under 2023 eller 2024.

Ställer krav på kommunen

Facket kräver 28 miljarder i tillskott från staten, vilket är nästan dubbelt så mycket som regeringen planerar att ge till Sveriges kommuner och regioner som helhet. Regeringens uttalade prioritet har varit att undvika minskningar i personalstyrkan och enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är de höjda statsbidragen tillräckliga för att hålla sysselsättningen uppe.

Regeringen säger att de inte kan hjälpa med allt, utan att kommunerna måste ta eget ansvar.

– Regeringen skyller på kommunerna och kommunerna skyller på regeringen. Det konstiga är att Stockholm stad är en ganska rik kommun som har massor av pengar sparade. Jag tycker att man ska använda några miljarder nu, tills det går bättre i ekonomin.

Flimrar för ögonen

Det är inte första gången som personalen på Alviksskolan drabbas av nedskärningar. 2020 minskade personalstyrkan med 16 tjänster. Därför var de en slimmad organisation redan innan årets nedskärningar, vilket på vissa sätt har gjort dem bättre rustade. Samtidigt ökar arbetsbördan.

– Förut kämpade vi med att hålla huvudet över vattnet. Nu sjunker vi vissa dagar under ytan, säger Simon Ström.

– Jag har kollegor som säger att det flimrar för ögonen när de åker hem från jobbet.

För Simon Ström själv går det bra. Han är stresstålig och har stort tålamod, säger han, och berättar att kollegorna tycker att han gör för mycket. Det går snabbt när han pratar. Och han medger att det är svårare att skapa relationer med eleverna när tiden inte räcker till.

– Förr kunde vi vara mycket mer aktiva i korridorerna. Då träffade man eleverna på annat sätt än på lektionen.

Många pratar om strejk

Simon Ström framhäver att Alviksskolan är en förhållandevis bra skola med en ledning som bryr sig och gör vad den kan utifrån sina förutsättningar. Men kollegor och kåren i stort har börjat närma sig bristningsgränsen. Nu vill många att man går ut i strejk.

– Det roliga med att vara lärare är när man lyckas lära ut något till eleverna om sitt ämne. Och att skapa en relation till dem. Men när det blir så mycket fokus på att överleva dagen kan den glädjen försvinna.

Förutom de uteblivna vikarierna nämner eleverna en lekplats som inte byggts. Det bryr de sig inte så mycket om, eftersom de går i högstadiet. Däremot har Eddie Lundström lagt märke märke till en försämring i skolbespisningens inköp av smör. Förut hade de Bregott, idag får de Flora.

Vad tycker du om det?

– Inte bra! Äckligt!