Airbnb är en internationell sajt för förmedling av semesterboende hos privatpersoner. Sedan 2011 har verksamheten vuxit explosionsartat i Sverige och i dag erbjuder omkring 10 000 svenskar turister att hyra rum eller hela bostäder. I storstäder som Berlin och Barcelona har myndigheterna tagit strid mot Airbnb. Anledningen är att de anser att verksamheten snedvrider konkurrensen i hotellbranschen och att lokalbefolkningen pressas ut från bostadsmarknaden av korttidshyrande turister. Den debatten har ännu inte uppstått i Sverige men nu ska hotell- och restaurangfacken i de nordiska länderna undersöka hur Airbnb påverkar turistnäringen och arbetsmarknaden.
– Vi ska undersöka vilka målgrupper man riktar sig till och vad det får för effekter på näringen. Sedan ska vi titta på legala och fiskala aspekter, både för uthyrare och den som hyr ut, vad gäller säkerhet, skatter och så vidare, säger Therese Guovelin, ordförande för svenska Hotell- och restaurangfacket.
Hotar inte svenska jobb
Hon understryker att hon inte kan se att Airbnb i dag hotar svenska jobb. Frågan är vad som händer om sajten växer ännu mer och den snabba utvecklingen fortsätter.
– I Berlin har spekulanter köpt upp hela hyreshus för att använda till direktuthyrning. Å andra sidan, om man köper ett helt hyreshus kan det ju också skapa jobb i branschen. Men i Sverige skulle det inte löna sig på grund av bostadsbristen. Du kan ju tänka dig vad man skulle behöva ta ut med tanke på vad fastigheter kostar. Sedan är det heller inte delningsekonomi, utan det blir mer åt förmedlingshållet. Jag har svårt att tänka mig att det blir sådan semi-kommersiell verksamhet i Sverige, säger Therese Guovelin.
Airbnb-uthyrningen är störst i Stockholm, den stad i landet där bostadsbristen är som svårast. En kvinna som hyrt ut sin bostadsrätt på Södermalm i Stockholm via Airbnb stoppas nu av Stockholms hyresnämnd. Men att verksamheten skulle påverka den lokala bostadsmarknaden eller driva upp andrahandshyror tror inte Mats Lindbäck, ekonom och informationsansvarig på branschorganisationen Bostadsrätterna.
– Något sådant har vi inte alls hört talas om. I så fall handlar det mer om att grannarna blir irriterade över vem som rör sig i huset och upplever att det blir något andrahemsaktigt över det, säger han.
En bostadsrättsinnehavare som hyr ut hela sin lägenhet via Airbnb behöver tillstånd från bostadsrättsföreningen i huset då det i lagens mening räknas som en andrahandsuthyrning. Samma sak gäller för den som bor i hyresrätt, och det är upp till värden eller föreningen att ge tillstånd. Den som hyr ut ett rum i sin lägenhet till en turist och samtidigt bor där själv behöver inte fråga om tillåtelse eftersom det räknas som en inneboende.
Stelbenta regler
30-årige Robert Höglund hyrde ut sin bostadsrätt på 2,5 rum på Södermalm under två somrar när han bodde i Stockholm. Han tog 650 kronor om dagen och tycker reglerna om tillstånd är stelbenta.
– För oss var det aldrig några problem men man har läst om många föreningar som är emot det. Jag tycker det är löjligt. Man borde få hyra ut så länge det inte är hotellverksamhet men nu måste man få tillstånd för varje enskilt tillfälle. Det borde finnas undantag om att man får hyra ut under semestern, säger Robert Höglund.
Han har själv hyrt boende via Airbnb under resor och har bara positiva upplevelser av sajten. Motståndet mot fenomenet ser han som bakåtsträvande konservatism och menar att lagar och regler inte hänger med i den digitala utvecklingen. Samtidigt tycker han det är viktigt att slå vakt om småskaligheten och det delningsekonomiska elementet i airbnb. Han medger att det finns en risk med en utveckling som den i Berlin.
– Om det blir alltför gentrifierat så turisterna tar över vissa områden, då förstör det hela charmen. Men det är stor skillnad på att hyra ut privat och fastighetsägare som köper upp.
Läs också: Delningsekonomi eller inte?
