Det dagens frågeställare undrar är hur många jobb som behöver skapas för att via nya skatteintäkter kompensera för det inkomstbortfall för staten som jobbskatteavdraget innebär. Eller med andra ord – vilken självfinansieringsgrad har avdraget?

Svårt att reda ut

Ett exakt svar är enligt LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström svårt att ge. Det skulle kräva kunskap om hur många jobb som skapats tack vare jobbskatteavdraget och “huruvida individerna tidigare var arbetslösa eller vad de gjorde”, vilket inte är alldeles enkelt att reda ut. 

– Från början tänkte man sig att avdraget skulle ha en 70-procentig självfinansieringsgrad, men det är en siffra som successivt räknats ned. De senaste beräkningarna jag sett talar snarare om en uppskattad självfinansieringsgrad på 20–30 procent, säger hon.

Svårigheterna med att ta fram antal jobb som jobbskatteavdraget stimulerat fram ligger i att det inte finns någon kontrollgrupp, det vill säga ett segment av befolkningen som inte fått ta del av något jobbskatteavdrag och där en eventuell förändring av sysselsättningen kan jämföras med det segment som fått ta del av avdraget.

Det som däremot finns är två mindre grupper – personer över 61 respektive 66 år som på grund av skatterättsliga regler får olika stora jobbskatteavdrag – där den ena kan agera kontrollgrupp för den andra. 

”Inget jättesprång”

I den grupp som fick det större avdraget ökade arbetskraftsutbudet med fem procentenheter, en ökning som enligt forskaren Lisa Laun vid IFAI inte är ”något jättesprång” med tanke på de omfattande skattesänkningar som jobbskatteavdraget inneburit. Enligt en analys som hon presenterade 2012 gav detta en självfinansieringsgrad på 13 procent.

– Om man gör en grov beräkning utifrån det baserad på att varje individ har en snittlön på 33 000 kronor i månaden och räknar på en kostnad för jobbskatteavdraget på 120 miljarder kronor, så skulle man behöva en ökning av sysselsatta i jobb med 430 000 personer, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

När Dagens ETC kontaktar Moderaterna säger de att jobbskatteavdraget inte var tänkt att vara självfinansierande via nyskapade jobb. I första hand var tanken i stället att avdraget skulle finansieras genom bland annat “sänkt a-kassa, höjd skatt på trafikförsäkringar, men också av det så kallade reformutrymmet som brukar finnas i varje budget”, enligt Anna Ståhlgren på Moderaternas pressavdelning.

Har du en egen ekonomi­fråga du vill att Dagens ETC ska reda ut? Mejla i så fall till:

rebecka.bohlin@etc.se