Mats är krass, säger det som han nu vet om sig själv rakt ut. 

– Alltså, jag ska inte ha pengar. Jag kan inte hantera det.

Han sitter i solen vid ett koloniområde någonstans i Sverige och försöker förklara hur det blev som det blev. Hur psykisk ohälsa i kombination missbruk, både av alkohol och spel, ledde till ekonomisk kollaps. 

Mats, som egentligen heter något annat, beviljades skuldsanering år 2017. Han hade då skulder på sammanlagt 1,3 miljoner kronor till flera olika snabblånebolag. I fem år levde han på existensminimum och kom ut på andra sidan som skuldfri.

Det var år 2021. Men skuldfriheten blev bara en kort parentes.

– Snabblånebolagen hörde av sig så fort jag var skuldfri och erbjöd mig nya lån. Jag erbjöds att låna en halv miljon kronor och tyvärr föll jag dit, säger han.

I dag är Mats fri från missbruket. Han har inte druckit alkohol på tre år och kontot hos Svenska spel är spärrat. Men skulderna finns kvar. Över 1,5 miljoner kronor är han skyldig flera olika snabblånebolag vars skyhöga räntor tickar. Han vill inte låta bitter.

– Jag har fått många chanser och är tacksam för hjälpen som finns, sedan är det en annan femma att jag har psykisk ohälsa som har drivit mig att fortsätta. Det tycker jag att skuldbolagen har utnyttjat, säger han.

Mats är långt ifrån ensam. Nya siffror från Kronofogdemyndigheten som kom förra veckan visar att allt fler söker skuldsanering. Första halvåret i år ansökte 18 208 personer, en ökning med fyra procent jämfört med samma period förra året. Jämfört med första halvåret 2022 har ansökningarna ökat med 29 procent.

Ökningen är störst bland dem som är 65 år eller äldre. I den gruppen har ansökningarna ökat med 15 procent jämfört med första halvåret 2024. Per-Olof Lindh, chef för enheten för skuldsanering hos Kronofogden, säger att skuldsatta pensionärer ofta är i en svår sits.

– Pensionärer har inte samma möjlighet som andra att öka sina inkomster och minska utgifterna. Det gör att de har svårare att ta sig ur situationen. Jag tror också att konjunkturläget spelar in. Inflationen har varit enorm och nivåerna på pensionerna har inte ökat i närheten så mycket. Det leder till att många trillar över kanten och inte mäktar med situationen mer, säger han. 

Efter sitt återfall gjorde Mats år 2023 ett nytt försök att få skuldsanering. Men den här gången fick han nej från Kronofogden.

– Jag tar med mig skulderna i graven. Men jag har tagit ett beslut om att jag ska dö med värdighet. Jag håller mig fri från missbruk och försöker vara en bra människa. Sommaren har varit fantastisk, jag tränar och handlar mat på extrapris, säger han. 

En annan som vet hur det är att leva på existensminimum är Fredrik Tjulander. I dag är han skuldfri och föreläser om överskuldsättning. Men för drygt 15 år sedan befann han sig i en skuldsituation som kändes så omöjlig att han försökte ta sitt liv. Inte för att han inte ville leva, utan i ett desperat försök att få kontroll. 

Han levde då utåt sett ordnat med sambo och ett bra jobb, men bakom fasaden mådde han allt annat än bra. Han har bipolär sjukdom och under hypomaniska perioder köpt han prylar och resor som han egentligen inte hade råd med. 

– Skulderna växte tills dess att jag inte kunde betala och då startade Kronofogden en utmätning. 

Inkassobolagen jagade honom, skulderna växte och han upplevde att de handläggare han först fick hos Kronofogden snarare försökte stjälpa än hjälpa honom att komma till rätta med skulderna. 

– Vändningen kom först när jag fick byta stad, handläggaren på det nya kontoret fixade direkt så att jag fick skuldsanering, säger han. 

Fredrik Tjulander är glad att han fick hjälp, men tycker att det krävs ett bredare perspektiv än det Kronofogden i dag har när det gäller skuldsatta. Han säger att många inte bara har skulder utan också brottas med psykisk ohälsa eller andra problem.

– Kronofogden borde jobba tvärprofessionellt tillsammans med vård och socialtjänst. Titta på hela situationen kring en familj och komma fram till ett konsensusbeslut kring vad varje myndighet ska göra, säger han.

Att så många ansöker om skuldsanering har också lett till att handläggningstiden, tiden det tar från ansökan lämnas in till beskedet kommer, har ökat. För fem år sedan var den genomsnittliga väntetiden för dem som fick skuldsanering beviljad 7,4 månader. I juli i år hade den siffran ökat till 10,8 månader.

Fredrik Tjulander är kritisk till utvecklingen. Människor med skulder behöver få hjälp i tid, säger han. Det handlar om att rädda liv. En studie från 2013 där resultatet från flera internationella studier slogs samman visar att skuldsatthet är förknippat med en ökad självmordsrisk. Av de som begick självmord var nästan var tredje skuldsatt, jämfört med 5,4 procent i kontrollgrupperna. Omsatt i svenska mått handlar det om cirka 500 självmord om året.

– Kronofogden borde rannsaka sig själv. När det handlar om skuldsatta ska betala tillbaka är man duktiga på att jobba snabbt, men inte när det gäller det här, säger Fredrik Tjulander.

Både Fredrik Tjulander och Mats tycker att problemet i grund och botten är att det är för lätt att låna pengar. Även Per-Olof Lindh på Kronofogden ser kreditsamhället som det stora problemet.

– Det är så lätt att skaffa sig krediter idag. Folk måste lära sig att om det händer någonting, det kan var att du blir av med jobbet eller blir sjukskriven, så måste du agera snabbt. Det kan innebära att du måste sälja ditt hus. För det går fort att hamna i dålig ekonomi. Folk tror att det löser sig, men det gör det inte, säger han.

Fredrik Tjulander vill bort från det ensidiga fokuset på den enskildes ansvar och istället se samhällets skuld. 

– I Sverige fokuserar vi på individens ansvar, vi moraliserar. Men i andra länder ser man att det är samhället och finansmarknadens misslyckanden som drabbat de här människorna, och därför måste samhället hjälpa dem. Vi låter spelbolaget köra ut stenhård reklam och det går att handla på kredit i varenda affär, säger han.

Mats tycker att Sverige ska införa ett skuldregister, där banker och kreditinstitut kan se om en person haft stora skulder eller genomgått skuldsanering. Det skulle sätta större press på bolagen att inte låna ut pengar igen.

– Jag vill inte vara ett offer, jag kan tänka mig att det finns människor som tänker ”vilken jävla idiot”. Visst, jag har ett personligt ansvar, men bankerna är så giriga i dag, de har också ett ansvar som de borde ta.