Som Dagens ETC tidigare rapporterat ställer Transport högre löneökningskrav än övriga LO-förbund. Men, enligt uppgift till tidningen, kontrar motparten Transportföretagen med krav om slopad lokal förhandlingsplikt med facket om schemaläggning och arbetstider. 

Än mer långtgående krav ställer arbetsgivarorganisationen Almega på Unionen. På de flesta av de avtalsområden där det hittills växlats krav har arbetsgivarna krävt begränsningar av plikten att förhandla med facket enligt Medbestämmandelagen.

– Det de vill åt är minskat facklig inflytande. De vill att arbetsgivarna ska ensidigt bestämma i större utsträckning. Det går tvärtemot hela idén med svenska modellen, som bygger på att företagen funkar bättre om man har en helhetsbild, det vill säga även fackets syn, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.

Vill inte förhandla om enskilda

Enligt lagen är grundregeln att alla viktigare förändringar som gäller verksamheten, men också enskilda medlemmars arbets- och anställningsvillkor, ska förhandlas. Men Almega kräver att på arbetsplatser där det inte finns klubb eller förtroendevald från Unionen ska det räcka med att informera personal och fack. Plikten att förhandla ska bara gälla vid nedskärningar som leder till uppsägningar, flytt av verksamhet, verksamhetsövergångar, eller som gäller minst 10 anställda. Ändring av anställningsvillkor behöver bara förhandlas om de gäller en hel enhet eller ett helt företag.

– Annars vill de fritt kunna ändra anställningsvillkoren för en enskild anställd, säger Ia Hamn.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega säger, att det inte är ett försök att öka arbetsgivarnas makt. Istället är kravet lagt av omsorg för den svenska modellen, men också om fackets förtroendevaldas arbetsbörda. Genom att hitta en modell som är praktiskt genomförbar slipper man onödiga mbl-brott som sker för att fackets ombudsmän inte kunnat nås.

– De företag jag pratar med tycker det är bra med en lokal klubb. De gör ett viktigt förankringsarbete. Sedan är det ju att företaget som bestämmer i slutändan ändå så det är ju ingen fara med makten, säger han.

Men för avtalsområdet IT- och telekom så vill Almega slopa plikten även om det finns lokalt fack. 

– Ja, och det förstår jag inte riktigt. Men det är bara TechSverige som lagt det kravet. Kraven från de andra förbunden gäller där det inte finns klubb. Jag har själv en annan syn, säger Stefan Koskinen.

Avfärdat av Unionen

Trots att Unionen har avfärdat kravet i sin helhet är han säker på att någon lösning kommer att hittas i kravets anda, säger han. Ia Hamn tillbakavisar påståendet att fackets organisation inte skulle räcka till.  

”Om en arbetsgivare skickar in en förhandlingsframställan till Unionens regionkontor så svarar vi i tid. Om det finns brister i vår handläggning kommer vi inte hålla arbetsgivaren ansvarig för det. Vi välkomnar självklart en dialog kring hur vi kan utveckla vårt arbetssätt, om arbetsgivarsidan anser att det behövs. Det är inte ett minskat arbetstagarinflytande som är lösningen.”, skriver Ia Hamn i ett mejl till tidningen.

En, av flera, spetsiga frågor som kan leda till strejk inom byggbranschen är införandet av den omstridda förändringen i anställningstryggheten och Lagen om anställningsskydd. Förändringarna gör det lättare för företagen att säga upp personal. Det gäller bland annat genom införandet av flera möjliga undantag från regeln att den som sist anställts är den som får gå först, istället för att arbetsgivaren själv väljer vem som får gå. Men i Byggnads kollektivavtal är de gamla reglerna inskrivna och så vill de fortsätta ha det. Arbetsgivarna däremot vill se de nya reglerna införda, vilket skulle ge dem större inflytande över vem som får gå och vem som får stanna. 

– Tyvärr fortsätter Byggnads att obstruera mot de nya reglerna i las och stor oenighet råder om turordningen. Tvisten är förstås extra besvärande med tanke på konjunkturläget och kommande avtalsrörelse, sade Byggföretagens förhandlingschef Mats Åkerlind i ett pressmeddelande i slutet av förra året.

Begränsa sympatistrejk

När alla försök till fackligt inflytande över arbetsvillkoren är uttömda återstår de fackliga stridsåtgärderna som strejk och blockad. De inskränkningar i konflikträtten som infördes 2019 efter en överenskommelse med LO, TCO och SACO, hade stått på arbetsgivarnas önskelista länge. Med på samma lista har lika länge funnits begränsningar av rätten till sympatiåtgärder, det vill säga att ett fack kan strejka till stöd för ett annat facks konflikt. Nu erfar Dagens ETC att krav på begränsningar av den rätten rests från Transportföretagen i förhandlingarna med Hotell- och restaurangfackets om avtalet för cateringarbetare i flyg- och tågbranscherna.

Dagens ETC har sökt Transportföretagen för en kommentar på uppgifterna avtalskraven mot både HRF och Transport, men de avböjer intervju med hänvisning till pågående förhandlingar. 

Även LO avböjer intervju, men skriver i ett osignerat uttalande till Dagens ETC att det flera fack fått ovanligt långa kravlistor från arbetsgivare. Det finns bland facken ”farhågor om att det finns arbetsgivare som utnyttjar den allmänna känslan av kris till att försöka flytta fram sina positioner och ta mer ensidig makt över arbetsplatsen.”, står det vidare i mejlet.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för IF Metall, har i en tidigare artikel sagt att arbetsgivarna ställt krav på ökad bestämmanderätt över scheman och arbetstider. 

– Vi har sagt nej till sådana krav, sade han till tidningen.

Dagens ETC har även sökt de namngivna facken, men de har avböjt kommentar. Tidningen har också sökt Svenskt Näringsliv, som inte återkommit.