Dagens ETC har tidigare avslöjat hur lobbygruppen bedriver kampanjer mot bland andra Miljöpartiet och hur man uppvaktat riksdagsledamöter, då listade som att man kommer från Svenskt Näringsliv.

Med hjälp av unika källor kan Dagens ETC nu avslöja mer om den ljusskyggaste delen av näringslivet. Det är den hittills djupaste inblicken i en verksamhet som inte finns utåt, och som de ansvariga vägrar att ta ansvar för.

”Kontakter med ledarskribenter”

Sara var en typisk medarbetare med typiska arbetsuppgifter. Det kan vara att ta kontakt med och mejla politiker som engagerat sig i en viss fråga, samla underlag och skriva sammanfattningar eller rapporter som skickas vidare. Verksamheten är lite flytande, säger Sara.

– Det är svårt att säga vad en NMS-anställd gör, eftersom vi gör så mycket olika saker. Det handlar om vad man är bra på.

Andra anställda tar fram innehåll åt kampanjer eller medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. Organisationer som tagit hjälp av NMS är bland andra Almega och Byggföretagen, och enligt Sara jobbar man i praktiken som en separat kommunikationsenhet vid sidan av företagens egna.

Arbetsuppgifter kan också vara att kartlägga partier och rörelser, samt läsa medier och hålla sig uppdaterad om vad som händer på ”den andra sidan”. Med andra sidan menar man fackföreningar, vänsterorganisationer, klimatrörelsen och andra utpekade motståndare. Det har skett insamling och bevakning på språk som engelska och arabiska.

– Vi hade mycket kontakter med ledarskribenter också, säger Sara.

Uppdrag smälte ihop

Men anställda kan också ta arbetstid till andra uppdrag, om de främjar NMS övergripande syfte. En anställd var ordförande för ett borgerligt studentförbund, Liberala Studenter, och fick jobba med förbundet på arbetstid. Privata initiativ uppmuntras, och det är ännu bättre om du har sidor, nätverk och organisationer som du kan verka genom på sidan av jobbet. Det sågs som en fördel på jobbet om du känner många inom högern.

Näringslivets Mediaservice har till sitt försvar påstått att enskilda sidor och konton på sociala kanaler inte drivs av enheten, utan av anställda på sin fritid. Sara säger att det inte stämmer, och att det är en ursäkt.

– Det är för att kunna hålla avstånd. Man fick råd på hur man kunde göra sidorna bättre och sedan kunde du jobba med det på arbetstid. Många populära konton har startats eller fått hjälp av NMS. Så det är inte sant, det är bara ett upplägg.

Det handlar om sidor som Rödgrönröra, Legalize Pink och Kränkvärt. Man har också sponsrat eller haft samarbeten med andra sidor och influencers. Medarbetares privata Twitterkonton användes för att lyfta jobbets frågor och kampanjer, och man uppmuntrades aktivt till att använda Twitter mer. En hård ton var bra eftersom det ofta innebar ett större genomslag.

Sara säger att det var svårt att få grepp om vilka man jobbade med.

– Vi fick inte veta så mycket om NMS historia eller bakgrund. Jag vet inte vem som startade det från början. Det var mer att man skulle komma in och göra sitt jobb och fortsätta hålla det hemligt. Så ibland kunde man undra om någon man såg på Twitter också gjorde jobb åt NMS.

Sara uppskattade sin tid på NMS och tyckte att det var lärorikt. Men på anställningsintervjuer kan det vara svårt att förklara gapet på CV:t.

Rapportera från rödgröna möten

– I efterhand känns det som att jag har lämnat en sekt, säger Sara

Anställda, praktikanter och frilansare är förbjudna att prata om NMS, och anställningsavtalen innehåller en kraftig sekretessklausul. Anställda kan genom sitt arbete ”ta del av information som, om den sprids, skulle kunna leda till skada för NMS”. Du får inte nämna avtalet, sekretessen eller vad du levererar.

Anställda och frilansare anges inte som de som tagit fram ett visst material. Det innebär att underlag som till slut används av exempelvis Almega kan vara framtaget i hemlighet av en anställd på NMS, och att nästan ingen i kedjan vet om det.

De allra hemligaste arbetsuppgifterna hålls inom en liten krets. Det handlar om hur medarbetare och frilansare ska bevaka och rapportera från möten eller andra offentliga tillställningar. Under valrörelsen skulle man spionera på de rödgröna partiernas aktiviteter, säger källor till Dagens ETC. Man är fåordig om verksamheten, och flera är rädda för konsekvenser om uppgifterna går att koppla tillbaka till dem.

Svenskt Näringsliv hade full insyn

Till en början satt enheten i Näringslivets hus, Svenskt Näringslivs huvudkontor. Man satt bredvid kommunikationsenheten, och hade ett nära samarbete med både kommunikation och press på Svenskt Näringsliv. Källor beskriver det som att NMS gjorde det som Svenskt Näringsliv inte kunde göra själva eller ville bli associerade med, som att smutskasta politiker och enskilda politiska förslag.

Även om NMS deltog i gemensamma möten med andra enheter på Svenskt Näringsliv berättade man aldrig om det egna jobbet och vad man höll på med just nu. Vid flera tillfällen tog anställda på NMS fram underlag som användes i Svenskt Näringslivs tidning Fplus, idag Tidningen Näringslivet.

Den högsta ledningen på Svenskt Näringsliv träffade personligen medarbetare på NMS och var medvetna om arbetsmetoderna, säger en källa med särskild insyn.

När man flyttade till Timbros lokaler på Kungsgatan förändrades stämningen, enligt insatta som Dagens ETC pratat med. Det blev hårdare, och på kontoret beskrivs stämningen som grabbig. Det var vanligt att dra grova och hänsynslösa skämt om meningsmotståndare och politiker som Annika Strandhäll (S).

Anna: ”Jag fick ont i magen”

Annas jobb gick ut på att gå igenom medier, sidor och kanaler på Facebook och Youtube.

– Jag gjorde listor och förberedde för potentiell marknadsföring och digital reklam.

På NMS finns det ett handfull fasta anställningar, tidsbegränsade anställningar, praktikplatser och enskilda uppdrag. I några fall kan anställda ha ytterligare mellanhänder, som inte är medvetna om att de utför jobb åt Svenskt Näringsliv.

Genom åren har ett stort antal profilerade personer inom den svenska politiska högern jobbat med NMS på något sätt. Anna uppskattade sin tid på NMS.

– När jag jobbade var stämningen bra. Det enda jag tyckte var konstigt var hur man om och om igen underströk att jag inte fick berätta om jobbet för någon. Det var då jag kände att jag gjorde något fel. Man får ju ont i magen när det är så tydligt att man inte får komma ut med det man gör. Och särskilt för att det inte fanns någon tydlig anledning.

Näringslivets Mediaservice har sagt internt att hemlighetsmakeriet handlar om att människor utanför kan tolka saker fel eller på ett elakt sätt. I efterhand tycker Anna att det är jobbigt när hon pratar om tiden på NMS.

– Det kändes som att man började med en enkel förfrågan och så ser man hur långt man kan gå, och ju längre in man kommer desto svårare blir det att lämna. De ville utnyttja min kompetens och allt skulle vara så hemligt som möjligt. De hade inga problem med att verkligen gå över gränser.

Sätt att komma in i värmen

Det var Timbros vd Benjamin Dousa som skrev under Annas anställningsavtal åt NMS, men på daglig basis var han inte inblandad i verksamheten, säger Anna.

En av enhetens uppgifter är att identifiera och hitta unga talanger inom den politiska högern, som kan rekryteras eller stöttas. Ungdomsförbundare kan exempelvis få stöd och utbildning, men även tillgång till mer seniora politiker och ett större nätverk. Man vill vara både en plantskola, en språngbräda och snabbt få in debattörer, tyckare och unga profiler in i det egna nätverket kring Svenskt Näringsliv. Det blir ett sätt att komma in i värmen.

Det är vanligt att rekryteras till NMS genom Digitala akademin, en av Timbros mest populära utbildningar med tillhörande alumnnätverk. Deltagarna, som ofta är medlemmar i ett politiskt ungdomsförbund till höger, får under sex träffar lära sig att opinionsbilda i sociala medier, producera innehåll och träffa ”duktiga och framgångsrika opinionsbildare i svensk politik”. Några av de som tidigare föreläst för Digitala akademin är Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD), Hanif Bali (M) och Annie Lööf (C). Enligt källor till Dagens ETC är det Näringslivets Mediaservice som i praktiken styr och leder utbildningen; man är betydligt mer inblandad än vad som syns utåt.

Elias: ”Sjukt pinsamt i efterhand”

Elias läste alla tidningar innan jobbet, gjorde ett urval av relevanta artiklar och skickade det till lämpliga personer och opinionsbildare. Det arbetet gick snabbt, och sedan hade man egna projekt, säger han. En del av jobbet var att driva frågor mot journalister.

– Om vi tyckte att en hade skrivit bra om till exempel ekonomi delade vi rapporter från till exmpel Ekonomifakta och bad henne skriva mer. Vi tipsade om ämnen och vinklar.

Alla anställda hade projekt vid sidan av jobbet, som fick sponsring.

– För mig var det memer och delningsbara bilder med vinklar som kunde användas mot svenska politiker. Jag minns inte exakt vem eller vilka som betalade för min sida men marknadsföringsbudgeten var rätt hög. Jag tog bort hela sidan efteråt för att den var så pinsam och smutsig, säger Elias.

NMS har samarbeten med andra organisationer. Fria Moderata Studentförbundet har fått hjälp med kampanjer, och en amerikansk tankesmedja fick en hemsida som skulle slå hål på myter om svensk socialdemokrati.

– Den kunde användas mot “Bernietyper”.

Gick emot medlemmarnas intressen

Elias berättar om att NMS kunde ta ställning i arbetsrättsliga konflikter på ett sätt som var omöjligt för Svenskt Näringsliv, för att driva en ännu hårdare ”pro market”-linje. Även om det skadade egna medlemsföretag.

– Arbetsgivarsidan kan vara ett medlemsföretag i Svenskt Näringsliv, så Svenskt Näringsliv är tvungna att följa den svenska modellen utåt. Men NMS däremot kan ta en annan ställning offentligt, man tillhör inte arbetsgivarsidan. Det som var känsligt var inte att det var skuggopinionsbildning, utan att det ibland gick emot ett medlemsföretags intressen.

Stämningen på arbetsplatsen tyckte Elias var god, avslappnad och ledig. Det var en kul arbetsplats som känns ”sjukt pinsam” i efterhand. Elias vill inte att någon ska veta att han jobbat på NMS.

– Det är dåligt att Svenskt Näringsliv inte vågar opinionsbilda öppet, och trist att debatt­en fördummas.