– USA brukar vara ett slags praktexempel när man pratar om inkomstojämlikhet eftersom deras historia och politik skiljer sig från andra länder. Därför är det förvånande att Sverige med sin historiskt starka välfärdsstat börjat följa samma mönster, säger forskaren Selcan Mutgan som varit med och utformat studien på Linköpings universitet tillsammans med forskare från Bostons universitet.
Hon menar att Sverige, som länge betraktats som ett land med en stor medelinkomstgrupp nu börjat röra sig åt ett annat håll.
– Det som förvånade oss var att segregationen ökat mellan låg- och övre medelinkomsttagare som historiskt sett bott nära varandra.
Allra störst var förändringen hos individer med barn. I den gruppen har ökningen tredubblats mellan år 1990 och 2017.
Störst i storstäder
Selcan Mutgan tror att utvecklingen till stor del påverkats av föräldrars val av skola. För medan hushåll med högre inkomst har råd att bosätta sig i områden nära vald skola, har låginkomsttagare inte möjlighet till samma flexibilitet.
– Argumentet för fritt skolval är att konkurrens ska öka kvaliteten på skolorna och att människor i alla delar av landet ska kunna välja den skola de vill ha till sina barn. Men enligt våra resultat verkar föräldrar fortfarande vilja befinna sig i specifika inkomstområden.
Relationen mellan inkomstskillnader och inkomstsegregation är starkast i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vad det beror på är oklart, enligt Selcan Mutgan.
Skillnader tredubblades
I studien konstaterar man även att inkomstskillnaderna i Sverige i snitt tredubblats de senaste decennierna. Skillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.
– Vi har den här idén om att Sverige är ett jämlikt och jämställt samhälle på grund av insatser som till exempel bostads- och socialbidrag – vilket på vissa plan fortfarande stämmer. Men Sverige har förändrats rätt mycket sedan 1990-talet. Landet har gått åt en mer liberal bostadsmarknad och skattepolitik likt den i USA. Det kan ha bidragit till utvecklingen.
I studien undersökte forskarna hur inkomstsegregationen förändrats i gruppen infödda svenskar, respektive utlandsfödda. Resultatet visar att även om ojämlikheten i inkomst ökat på ett liknande sätt i båda grupperna, är graden av inkomstsegregation lägre bland icke-västerlänningarna. Den sistnämnda gruppen flyttar med andra ord inte till områden med högre inkomst även när de börjat tjäna mer. Något som skiljer Sverige från USA.
Orsaken tros vara Sveriges bostadsmarknad, menar Selcan Mutgan.
– Invandrare tenderar att vara mindre integrerade på bostadsmarknaden vilket gör det svårare att hitta bostäder till rimliga priser.
Följden av detta blir att de fattigare områdena blir alltmer isolerade.
– För ett samhälle skapar detta polarisering i åsikter och levnadsstandard. På sikt kan det leda till ännu mer polarisering i Sverige som sen kommer bli svår att återställa. Integrationen kommer i så fall bli ännu mer komplicerad.
