Ekonomifrågan.

2019-10-07 11:30
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Hur mycket har satsats på järnvägen de senaste 25 åren?

Att vi har ett eftersatt järnvägsunderhåll och gamla järnvägar är något vi är överens om. Men hur har landet/staten/Trafikverket prioriterat under låt säga de senaste 25 åren? Så lyder veckans ­ekonomifråga.

Dagens ETC har plockat fram siffrorna, som visar att varje år sedan 2010, har avsevärt större belopp gått till underhåll av ­vägar än järnvägar.

Signalfel, växelfel och tågurspårningar. Känner du igen orden? Det borde du om du någon gång åkt tåg inrikes de senaste åren. Orsaken är ingen hemlighet. Det har ”underinvesterats under lång tid i svensk järnväg”, förklarade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) för SVT:s Uppdrag granskning när programmet förra året granskade det bristande underhållet av den svenska järnvägen. 

Tio års upphämtning

Inte heller detta torde komma som någon överraskning för någon. Problemen har uppmärksammats under lång tid och 2017 uppskattade Trafikverket att myndigheten behövde åtminstone tio år för att arbeta ikapp järnvägsnätets behov.

– Den prognosen får jag nog ta tillbaka. Framför allt för att det inte är så enkelt som att det finns saker att bocka av och sen är det klart. Det uppstår hela tiden nya saker att ta tag i, säger Bengt Olsson, presschef på Trafik­verket. 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Att få reda på de exakta siffrorna för hur mycket som satsats på järnväg respektive väg sedan 1994 är emellertid inte lätt. Trafikverket har nämligen bara funnits sedan 2010. Före dess var det Vägverket och Banverket som delade på ansvaret för svenska vägar och järnvägar. Och vad de fick i anslag för respektive verksamhet är siffror som enligt Bengt Olsson ligger djupt begravda någonstans hos Riksarkivet.

Effekter synliga

Hur mycket underhållet av vägar och järnvägar kostat sedan 2010 är lättare att svara på – mellan 15 och 21 miljarder kronor årligen. Mot bakgrund av de siffrorna måste regeringens beslut från 2018 om att skjuta till 700 miljarder kronor fram till 2029 gissningsvis innebära ett välkommet tillskott. 

– Ja, det är pengar som gett effekt, framför allt när det gäller järnvägen och dess punktlighet, som förra veckan låg på 94 procent. Vårt mål är att komma upp i 95 procent 2020, säger Bengt Olsson.

Även om er myndighet inte funnits längre än nio år, går det att säga att tidigare gjorda prioriteringar varit fel?

– I så fall måste vi gå tillbaka till 60-, 70- och 80-talet, då järnväg inte prioriterades lika mycket, åtminstone inte i förhållande till hur mycket järnvägstrafiken växte. Det som hänt är att trafiken ökat kraftigt, men fler och tyngre tåg på räls som inte var anpassade för detta. Men det är en av de saker vi nu tagit tag i, att bygga kraftigare räls för längre livslängd.

– Det är också fler operatörer i dag, över 50 stycken, och flera olika tågtyper – regionaltåg, fjärrtrafik, godstransporter och pendeltåg – som delar på rälsen, vilket gör det att det blir trångt. Det är därför vi behöver fler spår i Sverige, men det är en fråga för politikerna.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kostnader för underhåll 2010-2018

År: Vägar / Järnvägar

2018: 11 174 / 9 020

2017: 10 418 / 8 419

2016: 10 698 / 8 022

2015: 11 072 / 7 788

2014: 10 890 / 8 144

2013: 10 510 / 7 302

2012: 8 348 / 6 848

2011: 7 732 / 5 910

2010: 8 342 / 6 120

Källa: Trafikverket