Arkivbild från byggandet av reaktorn Olkiluoto 3 i Finland. Den skulle stå klar 2010, men började producera el först 2023. Bygget kostade 125 miljarder kronor – tre gånger mer än beräknat.
Bild: Robert Henriksson/SvD/TT
Dagens ETC
Billiga lån och garanterat pris – förslagen på finansiering av ny kärnkraft har fått elbolagen att vädra morgonluft. Men frågetecknen är många. Framför allt om samma villkor skulle gälla efter ett maktskifte.
– Vår position är mycket tydlig, det ska inte vara några subventioner till kärnkraft. säger Rickard Nordin, Centerpartiets energipolitiska talesperson.
300 miljarder i förmånliga lån från staten och ett garanterat pris på elen. Det ska få elbolag att vilja bygga nya kärnkraftsreaktorer, enligt regeringens utredare Mats Dillén. Men oppositionen har sågat förslagen – så vad händer vid ett maktskifte?
I en intervju med Göteborgs-Posten efter att utredningen presenterats sa Socialdemokraternas Fredrik Olovsson att ett maktskifte 2026 skulle innebära ett stopp för den modell Mats Dillén föreslagit.
– Den här modellen skulle inte genomföras, sa han till tidningen.
Regeringens förhoppning är att avtal mellan staten och elbolag ska tecknas redan under den här mandatperioden. Om de två år som återstår till nästa val är tillräckligt för att få sådana på plats är osäkert. Om så blir fallet får en eventuell rödgrön regering finna sig i det, enligt Mats Dillén.
– Det blir ett civilrättsligt avtal, så det gäller väl oavsett regering. I alla fall kan det bli väldigt dyrt att bryta ett sådant avtal, sa han när han lämnade över utredningen till regeringen.
”Svårt att se avtal”
Frågan blir inte aktuell, tror Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin. Han pekar på att elbolagen under lång tid – och med stor emfas – efterfrågat en överenskommelse över blockgränsen.
– Bolagen som skulle vara aktuella för att bygga är väldigt tydliga med att det behövs politisk stabilitet, det vill säga en energiöverenskommelse. Det har regeringen varit mycket tveksamma till, det finns inga sådana intentioner. Så jag har svårt att se att det skulle tecknas några avtal under mandatperioden, säger Rikard Nordin.
Men om det ändå blir så – ska ni riva upp dem?
– Det blir väldigt hypotetiskt, både när det gäller om det kommer att träffas några avtal och om att vi kommer sitta i regering. Det får vi hantera då. Men vår position är mycket tydlig, det ska inte vara några subventioner till kärnkraft.
Från elbolagen var det mestadels glada miner när Mats Dillén presenterade sin utredning. Vattenfall, Fortum och branschorganisationen Energiföretagen välkomnade alla det omfattande statliga ekonomiska stödet. När det gäller behovet av breda politiska uppgörelser uttrycker man sig vagare än tidigare. I en kommentar till Fredrik Olovssons uttalanden i Göteborgs-Posten – som man upprepar i ett mejl till Dagens ETC –skriver Vattenfall:
”Det är centralt för alla som ska investera i kärnkraft att förutsättningarna för investeringarna är långsiktigt hållbara. Hur det löses är en fråga för politiken.”
Vill binda fast regeringar
Branschorganisationen Energiföretagen pratar nu snarare om lagstiftning än om breda uppgörelser för att binda framtida regeringar vid kärnkraftssatsningar.
Vi behöver något liknande klimatlagen, fast för elektrifieringen, som binder upp framtida regeringar kring åtgärder för att nå ett gemensamt samhällsmål
– Vi behöver något liknande klimatlagen, fast för elektrifieringen, som binder upp framtida regeringar kring åtgärder för att nå ett gemensamt samhällsmål, säger Åsa Petersson, Enerigföretagens vd.
Åsa Petersson, vd Energiföretagen, vill ha en lag som säkrar elektriferingen.
Bild:
Fotograf Erik Cronberg
Nationalekonomen Thomas Tangerås, energiexpert på Institutet för Näringslivsforskning, anser att Mats Dilléns utredning inte ger svar på hur man ska stilla investerarnas oro för att framtida politiker ändrar på förutsättningarna.
– De här förslagen ger inte investerarna särskilt mycket skydd mot politisk risk, säger han.
I utredningen finns inga förslag om att – i likhet med Storbritannien och Tjeckien – teckna detaljerade avtal för att skydda investeringarna från politiska beslut som ökar kostnaderna. Sådana avtal är svåra att formulera, konstaterar utredaren. Samtidigt skriver han att fler åtgärder kan behövas för att hantera den politiska risken.
Alternativet: Tvinga Vattenfall
Thomas Tangerås tror att mer omfattande skydd för investeringarna – exempelvis mot framtida skattehöjningar – kan bli nödvändiga för att få bolagen att vilja satsa.
– Om det blir väldigt kostsamt för framtida politiker att omvärdera tidigare beslut, då kommer de inte att göra det.
Thomas Tangerås tror att avtal för att skydda investerarna mot framtida politiska omprövningar krävs om man ska få privata bolag att vilja bygga ny kärnkraft.
Bild:
Karl Gabor
Han menar att man inte bör hänga upp sig på uppgörelser över blockgränsen. Sådana har ingåtts och rivits upp flera gånger tidigare. Själv vill han inte se några statliga satsningar som riktas mot kärnkraft eller något annat enskilt kraftslag. Men om regeringen vill säkerställa att nya reaktorer byggs kan ett alternativ till avtal som skyddar investerare från politiska omsvängningar vara att instruera det statliga bolaget Vattenfall att bygga, enligt Thomas Tangerås.
– Om man inte kommer runt den politiska risken på ett trovärdigt sätt är i så fall det enda alternativet att ett statligt bolag investerar.
Ytterligare frågetecken finns att räta ut för dem som vill se nya reaktorer. När Vattenfall applåderade förslagen om statliga stöd skickade bolaget med en brasklapp: De är osäkra på om ett garanterat pris på 80 öre per kilowatttimme är tillräckligt. ”Vi anser det vara lite för tidigt att fastställa exakta nivåer”, skrev bolaget i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.
C: ”Glädjekalkyler”
Centerpartiet dömer ut Mats Dilléns utredning som ”glädjekalkyler”.
– Jag har svårt att ta det seriöst när man inte räknar som andra bedömare gör, säger Rickard Nordin.
Det är upp till privata investerare om det ska bli nya kärnkraftsreaktorer, anser Rickard Nordin (C).
Bild:
Marko Säävälä/TT
Han pekar på att utredaren räknar med ett marknadspris på el på 67 öre per kilowattimme och att en ny elskatt ska bekosta det garanterade priset för elbolagen på 80 öre. Tidigare i år räknade Energimyndigheten med att priset på el 2045 är mellan 50 och 60 öre.
Socialdemokraterna skiljer mellan de olika delarna i utredningens förslag. Att erbjuda förmånliga lån till de som vill bygga nya reaktorer stängde den energipolitiska talespersonen Fredrik Olovsson inte dörren för när utredningen presenterades. Men om elbolagen ska erbjudas ett garanterat pris kan det inte ske med hushållens pengar var hans besked. Sådana avtal måste i så fall tecknas med de industrier som behöver elen.
– För att kunna få ny kärnkraft på plats måste industrin kliva fram och säga att de är beredda att teckna avtal. Det är ingenting man kan slänga i knäet på hushållen, sa Olovsson till Dagens ETC.
Men Centerpartiet motsätter sig alla subventioner, även i form av lån.
– Vill någon bygga kärnkraft för att man ser att det finns en god lönsamhet och trygghet över lång tid i sin elproduktion, då får man göra det. Men det ska inte lastas skattebetalarna, säger Rickard Nordin.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
