BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det tillåter ju både medveten och omedveten diskriminering i och med att hyresvärdarna kan göra som de vill och kanske väljer människor som är lika sig själva eller via kontakter, säger Ellen Forsblad.
Om du söker ett arbete och inte får det kan kan du alltid efterfråga vad den andre personen hade för meriter. Så borde det fungera när man hyr en lägenhet också, menar Ellen Forsblad.
Kösystem
Men det räcker inte att införa ett tvingande kösystem. Ett annat problem är att hyresvärdar har krav på hyresgästernas ekonomi som går utöver att de ska kunna betala hyran. Även om det blir ovanligare med krav på fast anställning, godkänns ofta inte olika typer av bidrag och understöd som inkomst.
Men intresset av att den personen får en bostad måste väga högre, så länge personen kan betala hyran, hävdar nu Ellen Forsblad och en rad andra debattörer. Ett sätt att komma åt detta skulle just vara att införa socioekonomisk ställning som diskrimineringsgrund, menar de.
Fattiga familjer
Det skulle utöka listan i den svenska lagstiftningen från sju till åtta diskrimineringsgrunder. Och det finns många argument för en sådan lagförändring. Traditionellt när man valt ut vem som är skyddsvärd i den svenska rätten han man tittat på vem som historiskt sett varit i behov av skydd, och vem som idag fortfarande är utsatt för förtryck och diskriminering.
– Utifrån de kriterierna kan man säga att fattiga personer, fattiga familjer eller socialekonomiskt utsatta familjer uppfyller kraven för att få det här lagstiftade skyddet i och med att de är förfördelade inom en mängd samhällsområden, säger Ellen Forsblad.
Och hon konstaterar att det redan finns internationella motsvarigheter, bland annat diskuteras frågan på Irland.
Skydd även i vården
Även om förslaget är avsett för bostadsmarknaden, skulle det kunna ha viktiga konsekvenser även på andra områden:
– Det skulle vara angeläget att ha det här skyddet även inom vården, där ser man jättemycket siffror på att socioekonomiskt utsatta personer får mycket sämre vård till exempel. Och på arbetsmarknaden ska det inte gå att neka en person arbete på grund av att den personen saknar fast adress eller liknande.
– Det behöver inte vara så komplicerat att skapa en diskrimineringslag som ser till social ställning, med tydliga krav. Vi ser hela tiden hur viktig frågan om bostadsdiskriminering är.