Spartipsen brukar bygga på att man ska köpa storpack av förbrukningsvaror och mat, eller ett månadskort till bussen, eftersom det är mycket dyrare att köpa enstaka.

– Om du bara har 1 000 kronor kvar är det bättre för dig att inte lägga alla pengar på storpack för om ditt barn blir sjukt så måste du ha råd med medicin. Att göra av med alla pengarna för att investera för att få det billigare i längden, det är inte rationellt om det är de enda pengarna du har. Det är en helt annan logik.

Civilsamhället svarar upp

Hur ska man göra för att klara sig om man inte har resurser nog för storpack? Anna Angelin lyfter civilsamhället och frivillig­organisationer som Majblomman, stadsmissionerna och kyrkan, som går att vända sig till. Men hon är ambivalent.

– Man måste i grunden ifrågasätta om det är rimligt. Vi har en socialtjänstlag som säger att man har rätt till en skälig levnadsnivå.

Anna Angelin menar att det känns konstigt att tipsa människor om att söka sig till frivillig­organisationer för att välfärdsstaten inte klarar av att säkra levnadskostnaderna för dem med lägst inkomster.

Men i den egna levda vardagen måste människor hitta ett sätt att klara sig, kontrasterar hon, även om det för många är förknippat med skam.

– Ett tips är att försöka släppa skammen eller ha en insikt om att man har vissa rättigheter – och att det inte är allmosor. Speciellt många äldre är väldigt tveksamma till att söka hjälp.

Alltid levt i en delningsekonomi

I tider av klimatkris och ett ökat engagemang för olika sätt att leva hållbart beskrivs delningsekonomin som en minimalistisk, självförsörjande livsstil och ett sätt att spara pengar och klimatkompensera. Anna Angelin säger att fattiga människor alltid har levt genom att låna, byta och dela.

– Det är den kompetensen man får som fattig. För väldigt många av oss andra som inte har varit tvungna att göra det blir det mer av ett livsstilsval. För fattiga människor har det alltid varit en realitet. Man kanske inte kan köpa en bil utan då lånar man bilen och byter det mot en annan tjänst.

Hon säger att det kan vara bra att försöka hitta ett nätverk av människor som befinner sig i en liknande situation.

– Det du har eller kan ge, som inte kostar dig någonting är ofta tid. Du kan passa deras barn mot att du får låna deras bil.

Har du en egen ekonomi­fråga du vill att Dagens ETC ska reda ut? Mejla i så fall till: rebecka.bohlin@etc.se