Ekonomi.

2020-04-02 11:25
  • Enligt Jim Yong Kim, Världsbankens dåvarande president, skulle den finansiella innovationen rädda ”miljontals liv”.  Bild: Firdia Lisnawati/AP
    Enligt Jim Yong Kim, Världsbankens dåvarande president, skulle den finansiella innovationen rädda ”miljontals liv”. 
  • Tredje AP-fonden var en av flera  ”ledande investerare” som sammanlagt köpte obligationer för fem miljarder kronor. På bilden fondens vd Kerstin Hessius. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
    Tredje AP-fonden var en av flera ”ledande investerare” som sammanlagt köpte obligationer för fem miljarder kronor. På bilden fondens vd Kerstin Hessius.
  • Efter ebola-utbrottet i Afrika under 2014–15 lanserade Världsbanken pandemi- obligationerna.  Bild: Jerome Delay/AP
    Efter ebola-utbrottet i Afrika under 2014–15 lanserade Världsbanken pandemi- obligationerna. 
Puffetikett
Dagens ETC

Fondens pengar ska bekämpa pandemier – inget har gått till coronakrisen

Världsbankens obligationer lanserades 2017 och skulle ge snabbt ekonomiskt stöd för pandemibekämpning i utvecklingsländer. Fonden har betalat ut 1,1 miljarder kronor i ränta till investerarna, däribland Tredje AP-fonden. Men inte en enda krona har gått till att bekämpa coronakrisen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Låt finansmarknaden försäkra fattiga länder inför nästa pandemi. Det var tanken när Världsbanken lanserade de så kallade ”pandemiobligationerna” för tre år sedan. Enligt Jim Yong Kim, bankens dåvarande president, skulle den finansiella innovationen rädda ”miljontals liv”. Tredje AP-fonden hoppade på tåget i juli 2017 och var en av flera  ”ledande investerare” som sammanlagt köpte obligationer för fem miljarder kronor. Folkhälsomyndigheten bidrog med hälsoekonomiska bedömningar och myndigheten hyllade de nya obligationerna som ett ”innovativt exempel”.

Exakt hur stor summa av svenskarnas pensionspengar som investerats vill inte AP3 avslöja.

– Vi kommenterar inte enskilda investeringar utöver vad som framgår av våra årsredovisningar, säger Dan Bergman, ansvarig för försäkringsrelaterade investeringar.

Enligt tidningen Affärsvärldens uppskattning rör det sig omkring 350 miljoner kronor.

”Väntar på att människor dör”

När coronapandemin nu är ett faktum och smittan börjar sprida sig till världens utvecklingsländer ökar pressen på att Världsbanken att lösa ut obligationerna. Banken har möjlighet att betala ut drygt fyra miljard­er kronor till 73 stycken utvalda utvecklingsländer. Enligt Bloombergs uppskattning kan obligationerna lösa ut tidigast den 15 maj. Kriterierna är specificerade i ett 386 sidor långt dokument men är så strikta att många experter ifrågasätter om det över huvudtaget kommer göras några utbetalningar.

En rapport från London School of Economics konstaterar att ”obligationerna framstår som att de först och främst tjänar investerarnas intressen”. Den analysen delas av Harvardforskaren Olga Jonas som tidigare arbetat 30 år som ekonom på Världsbanken.

– Hela upplägget är obscent och Världsbanken har ordnat obligationerna på detta sätt. De väntar på att människor dör, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Frikostig ränta

Pandemiobligationerna är ett slags lån som utfärdas av Världsbanken. Ägaren av en obligation får en frikostig ränta på sina utlånade pengar, 6–14 procent, men riskerar samtidigt att förlora sin investering när nu pandemi har brutit ut. Sedan starten har investerarna fått 114,5 miljoner dollar – drygt en miljard kronor – men inte ens hälften av den summan har betalats ut till åtgärder mot ebola och inte en enda krona gått till att bekämpa coronapandemin. Räntekostnaderna har betalats av donationer från Japans och Tysklands biståndsbudgetar.

– Varje månad betalar fonden ut miljontals dollar till investerarna samtidigt som resten av pengarna ligger kvar på ett konto hos Världsbanken. Den svenska pensionsfonden borde skämmas för att de tjänar pengar på en fond som skulle ha använts för att hjälpa fattiga länder. Hela upplägget är en bluff, säger Olga Jonas.

Skevt system

Efter ebola-utbrottet i Afrika under 2014–15 som skördade 11 000 människoliv ville Världsbanken förhindra kommande virusutbrott. Därför lanserade banken pandemiobligationerna under namnet pandemic emergency financing (PEF) i juni 2017. Men redan ett år efter lanseringen, i augusti 2018, drabbades återigen den afrikanska kontinenten av ett utbrott i Demokratiska republiken Kongo. Denna gång skördade smittan mer än 2 200 människoliv men det var inte tillräckligt för att uppfylla obligationernas kriterier. För få människor dog och fonden behöll pengarna. Endast en mindre summa betalades ut till det drabbade landet. När nu världen drabbats av corona­pandemin har Världsbankens system återigen visat sina brister, anser Olga Jonas.

– Risken är stor att obligationerna till och med har ökat pandemirisken i världen. Världsbanken har spridit falska förhoppningar om de har en lösning och redan ekonomiskt pressade regeringar har därför prioriterat sina resurser till andra områden, säger hon.

Coronakris i Afrika

Redan den 28 februari i Nigeria konstaterades det första afrikanska coronafallet söder om Sahara. Nu växer antalet smittade snabbt i framför allt Sydafrika och enligt FN:s beräkningar kommer stormen att drabba Afrika med full kraft inom två veckor. Därför behöver kontinenten mångmiljardstöd från omvärlden, berättar Vera Songwe, chef på FN:s ekonomiska kommission för Afrika.

– Om vi överhuvudtaget ska ha en chans behöver vi pengarna genast. Våra sjukhussystem är redan så svaga att ytterligare stress kommer knäcka dem, säger hon till Bloomberg.

Dagens ETC har varit i kontakt med Världsbanken som avböjer att kommentera kritiken.

Så fungerar pandemiobligationerna

I juli 2017 lanserade Världsbanken de så kallade pandemiobligationerna, även kallade pandemic emergency financing facility (PEF). De fungerar som ett slags lån där ägaren av en obligation får en ränta på sina utlånade pengar.

Två sorters pandemiobligationerna utfärdades. En med låg risk, cirka 6 procent ränta. En högrisk-obligation som ger 14 procent ränta. Ägarna riskerar att förlora hela eller delar av sina investerade pengar om pandemi bryter ut.

Investerare satsade 500 miljoner dollar i en fond och donationer från Japan och Tyskland har använts för att betala ut ränta till investerarna.

Sedan starten har investerarna fått 114,5 miljoner dollar men inte ens hälften av den summan har betalats ut till åtgärder mot ebola och inte en enda krona gått till att bekämpa coronapandemin.