– Det finns osäkerheter i framtagande av förmögenhetsstatistik men jag tycker ändå att det ger en tydlig bild av att de allra rikaste i världen äger enorma summor pengar och att omfördelning från dem till andra har en mycket stor potential.

Om vi utgår från den topplista över världens rikaste som hemsidan Celebrity Net Worth upprättat (den är mest tillgänglig och hyfsat tillförlitlig, siffrorna är lite högre än hos konkurrenten Forbes) är den rikaste personen i världen Jeff Bezos som äger näthandelsfirman Amazon (146 miljarder dollar – nästan en fördubbling på några år). Tvåa är Bill Gates, grundaren av Microsoft (96 miljarder dollar). Ingen av dessa båda är kända för att vara så duktiga på att betala skatt, vare sig privat eller vad deras företag anbelangar. Särskilt Amazon är också kraftigt kritiserat för dåliga arbetsförhållanden.

Spegelbild av makt

Om världens stater blir bättre på att inkassera skatter och den fackliga kampen intensifieras i en rad stater kommer vi att se att dessa båda förmögenheter minskar utan att de egentligen gjort av med några pengar.

Åsa-Pia Järliden Bergström på LO menar att omfördelning också kan vara lättare om hela ”kakan” samtidigt växer, men att det då krävs mer omfördelning.

– Då innebär omfördelning att ge mer av ökningen till dem som har mindre men ändå något till dem som har mer. Utvecklingen hittills har ju dock varit att de rikaste har ökat sina inkomster mest och sålunda fått den största delen av kakan – det måste bli en tydlig förändring här, säger hon.

En hel del av de rikare äger också icke förnybara energikällor, och skulle förstås bli fattigare vid en snabb klimat­omställning. På så vis kan man säga att förmögenheterna är ett slags spegelbild av maktförhållandena i världen. Det går att göra de rikaste fattigare utan att direkt ta deras pengar.

En hel del kan göras

Men om vi nu gör tankeexperimentet att vi faktiskt tar deras pengar och ser vad vi kan göra med dem, är det faktiskt en hel del. Obs! Detta är alltså ett tankeexperiment, det är klart att ekonomin som helhet skulle påverkas om många av de största företagen plötsligt såldes och pengarna användes till annat än att köpa andra företag. Men om vi bortser från det äger de 100 ­rikaste tillsammans cirka 2 950 miljarder dollar. Det är ungefär 300 miljarder dollar mer än Storbritanniens bruttonationalprodukt 2017, och motsvarar ungefär fyra procent av hela världens bruttonational­produkt under ett år.

Enligt en rapport från Oxfam i januari i år skulle det kosta 371 miljarder dollar per år under en femtonårsperiod att uppnå hållbara utvecklingsmål för världens fattigaste (utbildning, hälsa med mera) – helt enkelt utrota den extrema fattigdomen. Världens hundra rikaste skulle alltså kunna bekosta de tolv första åren.

En annan framkomlig väg skulle möjligen vara att bryta den trend som gjort att de under det senaste decenniet drastiskt kunnat minska sina skatte­inbetalningar.