Analys / Mattias Göthberg.

2019-03-02 13:45
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Demokratiserad ekonomi minskar klyftorna

Ett sätt att angripa den ekonomiska ojämlikheten är att omfördela redan fördelade förmögenheter, genom exempelvis skatter. En annan ingång är att angripa sjukdomen istället för symptomen och undvika att ojämlikheter uppstår i första läget.

Vad klassklyftorna gör med våra samhällen har granskats av de brittiska professorerna Richard Wilkinson och Kate Pickett. I deras bok ”Jämlikhetsanden” från 2010 visar de att ju större ojämlikheten är, desto större är många sociala problem, såsom för tidig död, drogmissbruk, våld och kriminalitet.

I deras nya bok, ”Den inre ojämlikheten”, som nyligen gavs ut på svenska, analyserar de på vilket sätt ojämlikheten präglar hur vi människor tänker och känner. De visar att ökad jämlikhet leder till en värld där status och konsumtion får mindre betydelse och där välbefinnandet ökar hos både rika och fattiga. Forskarna menar att vi har nått slutpunkten för hur livskvaliteten förbättras genom ekonomisk tillväxt. Nu krävs jämlikhet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 


Hur når vi då detta? Det är till stor del kapitalinkomsterna som är den drivande faktorn bakom dagens utveckling där förmögenheterna blir allt mer koncentrerade hos några få. Därför är det en bra idé att börja fördela dessa mer jämlikt. Ett sätt att göra det är genom nationella och internationella förmögenhetsskatter, vilket bland annat förespråkas av den franske nationalekonomen Thomas Piketty. Det är en jämlikhetsstrategi som handlar om omfördelning av redan fördelade förmögenheter. En annan ingång till frågan är att angripa sjukdomen istället för symptomen – och undvika att ojämlikheter uppstår i första läget. Wilkinson och Picket konstaterar att ”Den i särklass viktigaste åtgärden på lång sikt kommer ändå att bli att minska inkomstskillnader före skatt genom att utvidga demokratin till den ekonomiska sfären.” För att göra detta lyfter de fram personalägande som en viktig åtgärd.

Redan i dag finns många exempel på sådana företag runt om i världen. Allt från små bryggerier till arkitektbyråer och stora kameratillverkare ägs av medarbetarna själva. Det land som kommit längst med frågan om personalägande är oväntat nog USA. Det har blivit verklighet tack vara en modell som kallas ESOP (Employee Stock Ownership Plan).

Det är en ramlag som innehåller skattefördelar för den som vill sälja sitt företag till personalen, samtidigt som den möjliggör för anställda att bli delägare utan att behöva skuldsätta sig privat. Det största bolaget som är helt personalägt genom användandet av ESOP är matvarukedjan Publix, med 191 000 medarbetare. Enligt Fortune är det möjligt för en person som arbetar i kassan eller som truckförare på Publix att pensionera sig som dollarmiljonär, förutsatt att de arbetat tillräckligt länge i företaget för att bygga upp ett sådant aktie-innehav.

I Sverige är personalägda företag mer sällsynta. Ett av få exempel är Ljuders Nickelsilverfabrik i småländska Hovmantorp som 1980 köptes av de anställda. Ett annat är Tjeders industri i Malmköping, som ETC berättat om. En av förklaringarna till det låga antalet är att varje företag som vill ställa om från kapitalistiskt till demokratiskt ägande i Sverige måste uppfinna hjulet på nytt. Det finns bolagsrättsliga oklarheter och skatteffekterna är svåra att överblicka. Erfarenheterna från USA, där 6700 bolag använt sig av ESOP-modellen, visar att ett ett specificerat juridiskt ramverk är den enskilt viktigaste åtgärden för att stimulera personalägande på bred front.

Att införa ett liknande ramverk i Sverige skulle möjliggöra för större personalgrupper att bli delägare i bolagen där de är anställda. Det skulle leda till omfördelning av förmögenhet från externa aktieägare till de anställda och avkastningen skulle i högre grad kunna tillfalla personer som i dag har lägre inkomster. En sådan utveckling skulle inte bara bidra till att minska de ekonomiska klyftorna, utan även till att undvika maktkoncentration i näringslivet och till ett mer demokratiskt beslutsfattande i den ekonomiska sfären. För, såsom Wilkinson och Pickett konstaterar i sin nya bok: ”Dagens system som innebär att kontroll av företagen – grupper av människor – kan köpas och säljas, måste fasas ut.”

Fotnot: Mattias Göthberg är medgrundare till Centrum för Personalägande

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

ESOP-modellen

Det är framförallt två faktorer som ligger bakom ESOP-modellens framgång:

Skattesystemet har anpassats för att göra det gynnsamt för ägare att sälja till de anställda.

De anställda köper inte företaget för egna pengar, utan via en särskild stiftelse som kan uppta ett förvärvslån med bolaget som säkerhet. Lånet återbetalas genom att företaget årligen avdragsgillt avsätter en viss summa pengar till stiftelsen.