Därför måste överskottsmålet begravas

I år gör staten stora underskott och i dag presenteras en statsbudget där staten även nästa år planerar att låna till både utgiftsökningar och skattesänkningar. Allt detta är helt inom ramen för det nuvarande ramverket för ekonomisk politik som gällt de senaste 20 åren. Det så kallade överskottsmålet sänktes från en till en tredjedels procent av BNP, inte minst eftersom socialdemokratin fattade kongressbeslut 2015 om att driva ett ”balansmål” för de offentliga finanserna. Men med nuvarande utveckling och regelverk så är det alltså snart dags att åter börja ”spara i ladorna”. Vi har nämligen våra regler, oförändrade trots klimatkris och skriande behov av samhällsinvesteringar.

Vad ni än har hört så är det inte någon revolution att staten lånar massor med pengar detta exceptionella år. Det är helt i enlighet med de svenska och europeiska reglerna. Men det gäller inte för många andra länder i Europa, inklusive Tyskland och Frankrike, som nu bryter mot det europeiska ramverkets gränsvärden för offentlig upplåning. Så tog det också ungefär två sekunder för Angela Merkel och Emmanuel Macron att förklara att reglerna inte behöver följas, i alla fall inte just nu. Så har det för övrigt varit hela tiden. Frankrike och Tyskland var de första som bröt mot reglerna för underskottets storlek redan vid millennieskiftet.