Danmark har beslutat om krispaket på över 500 miljarder svenska kronor som en följd av coronakrisen. Krispaketen innehåller flera stödåtgärder för företag, bland annat anstånd med olika skatteinbetalningar, att staten står för sjuklönekostnaderna, räntefria lån, lönekompensation vid permitteringar och kompensation för fasta utgifter.
Avtalet som parlamentet och regeringen skrev under den 18 april innebär bland annat att:
”Företag baserade i skatteparadis i enlighet med EU:s riktlinjer inte kan motta kompensation i den utsträckning det är möjligt att utesluta dem enligt EU-rätten och eventuella andra internationella förpliktelser som Danmark eller Eu har åtagit sig”.
Vänsterparti drev på
Bakom det villkoret i den partiöverskridande överenskommelsen, står det danska röd-gröna partiet Enhedslisten. Partiet var först med att kräva att företag som ägnar sig åt skatteflykt inte ska få ta del av de ekonomiska stödåtgärderna för att motverka coronakrisen och drev kravet hårt i förhandlingarna som ledde fram till avtalet om ett nytt hjälppaket, som samtliga av Folketingets partier nu alltså skrivit under.
– Våra pengar ska inte hamna i skatteparadis, de ska gå till att rädda arbetsplatser, säger Rune Lund, finans- och skattepolitisk talesperson för Enhedslisten till Dagens ETC.
Hänvisningen till ”EU:s riktlinjer” syftar på att utesluta företag som är skrivna i något av de länder som står på EU:s svartlista över skatteparadis, eller ”EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner”, som den officiellt heter. Den som inrättades efter Paradise papers-skandalen.
– Det är ju en lista som är mycket otillräcklig. För det finns bara 12 länder på den och det är alltför svårt att hamna på den och alltför lätt att bli borttagen från den. Men det var det vi fick igenom i förhandlingarna och det är vi glada för. Det är en politisk seger, kommenterar Rune Lund och säger att partiet fokuserat på att ”förflytta debatten och de politiska styrkeförhållandena till vänsterkantens fördel och till den dagordning som är viktig till vänster”.
– EU-rätten ger länder möjlighet att straffa företag som har bas i eller opererar från skatteparadis, menar Rune Lund.
Hur hårt villkoret ska tolkas – ska exempelvis ett danskt dotterbolag med moderbolag i skatteparadis uteslutas? – är föremål för ytterligare förhandlingar. Detaljer kring tillämpningen väntas bli klara nästa vecka.
– Skatteparadisvillkoret var helt klart inte högerpartiernas ”cup of tea”, men de skulle nog ha haft svårt ställa sig utanför avtalet. För den breda befolkningen i Danmark tycker inte att kronor som ska rädda företag och jobb ska hamna i skatteparadis.
Och för att det nya krispaketet också innehåller stora stöd till företag, påpekar Rune Lund.
På andra sidan Öresund
Vad tycker Sveriges regering och dess samarbetspartier om det danska beslutet? Dagens ETC ställde frågan till finansmarknadsminister, tillika Miljöpartiets språkrör, Per Bolund. Men han avböjde att svara och hänvisade till finansminister Magdalena Andersson (S). I en skriftlig kommentar skriver hon:
”Vårt fokus har varit att agera skyndsamt för att lindra effekterna på svenska jobb och så långt som möjligt undvika komplicerade regelverk. Men om vi upptäcker risker att något stöd hamnar i skatteparadis är vi självklart beredda att agera, på samma sätt som vi satt in och kommer sätta in fler kontrollåtgärder. Stöden är till för att rädda svenska jobb och seriösa livskraftiga företag, inte för skattesmitare och bedragare.”
”Juridisk hemvist spelar mindre roll”
Dagens ETC ställde även frågan till regeringens stödpartier. Centerpartiet avböjde att svara. Liberalerna är kritiska till det, menar partiets skattepolitiska talesperson, Joar Forssell.
– Sverige har ett väl utvecklat arbete mot just skatteflykt och vi driver också på i världen för att få till stånd ett ännu starkare regelverk, säger Joar Forssell till Dagens ETC.
– Följer man reglerna som finns tycker jag inte att man ska särbehandlas kontra andra bolag. De stödpaket som vi, tillsammans med regeringen driver igenom, handlar om att rädda jobb i Sverige. Arbetstillfällen som också större arbetsgivare står för så klart. Var de sen har sin juridiska hemvist, det spelar mindre roll för dem som faktiskt jobbar, tillägger han.
