Com Hem: Dyra bredband – men skyhög vinst

– Orsaken är de fick ärva nära monopolliknande avtal med fastighetsägarna – och i ett slag fick de massvis med kunder, säger Crister Mattsson, rådgivare inom it- och telekom på det oberoende forskningsinstitutet Rise.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Fick ärva kontrakt

När Com Hem såldes till riskkapitalbolaget EQT fick företaget ta över de ofta väldigt långa kontrakten som Telia hade med många fastighetsägare, mestadels kommunägda allmännyttiga bolag. Och efter ett tag kom Com Hem att via kabelnäten även ge sig in på marknaden som tele- och bredbandsleverantör.

Men till skillnad från andra bredbandsnät är Com Hems kabelnät i regel inte öppna för andra leverantörer, och kunderna är därför mer eller mindre tvungna att ansluta sig till det som erbjuds.

Situationen har lett till att Com Hem i dag står för omkring 90 procent av abonnemangen av fasta bredband via kabelnät.

– Jag skulle säga att Com Hem har en extremt dominant ställning. De som bor i flerfamiljshus har blivit mer eller mindre tvångsånslutna. Av de två miljoner hushåll som tecknat abonnemang så är nog bara 30 procent som gjort detta frivilligt, säger Crister Mattsson.

Den gynnsamma marknaden av låsta kunder har gjort att det funnits utrymme för Com Hem att höja priserna. Tjänsterna är visserligen billigare än de hos statliga Telia, men i jämförelse med vissa bredband som finns tillgängliga lokalt via de öppna stadsnäten är Com Hem betydligt dyrare.

Varannan krona i vinst

Enligt Post- och telestyrelsen kostar det billigaste lokala bredbandsabonnemanget 200 kronor per månad medan motsvarande hos Com Hem ligger på 324 kronor för samma period.

Med en bruttovinstmarginal på nära 50 procent innebär det att Com Hem dessutom tar ut nästan varannan krona i vinst – något som de allmännyttiga bostadsföretagen reagerat på.

– Vi har ifrågasatt rimligheten i detta och påpekat behovet av alternativa affärsmodeller. Helst öppna nät med tydlig konkurrens, säger Anders Johansson, rådgivare på Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo.

Och efter 14 år i privat regi börjar konkurrensen nu äntligen luckras upp tror Anders Johansson. De långa kontrakten är på väg att löpa ut – i Stockholms stad efter hela 18 år som kund hos Com Hem. De nya kontrakten som tecknas är betydligt kortare, oftast inte längre än 4–5 år, och det samtidigt som kabelnäten fått hård konkurrens i utbyggnaden av fiber.

– De senaste 5–6 åren har man haft två infrastrukturer parallellt, både kabelnät och fiber. Men på många håll har man valt att enbart satsa på fiber, så min känsla är att det monopol som Com Hem haft börjar naggas i kanten, säger Anders Johansson.