Det är med satsningar på ett ”samhällsbygge” Ebba Busch vill vinna tillbaka väljare till Kristdemokraterna som nu skvalpar en bra bit från fyraprocentsspärren i opinionsmätningarna. Förhoppningen är att partiet framöver ska förknippas med långsiktiga och handfasta satsningar på vägar, järnvägar och elproduktion, snarare än med den debatt kring svikna vallöften och personkonflikter som präglat den första tiden i regering.
Men det är ingen lätt uppgift Ebba Busch föresatt sig. De nya kärnkraftsreaktorerna ser ut att bli en dyr affär. Statliga Vattenfalls bedömning är att elen från ny kärnkraft kommer att bli närmare dubbelt så dyr per kilowattimme jämfört med vad Energimyndigheten tidigare räknat med, vilket SVT var först med att rapportera. Det skulle innebära att statliga subventioner är nödvändiga för att det ska vara lönsamt för Vattenfall att bygga.
På en träff med journalister i riksdagen på tisdagen tonade Ebba Busch ned betydelsen av Vattenfalls beräkningar. Hon menar att regeringen redan lyssant på bolaget genom att tillsätta utredningar om hur staten kan vara med och dela risken och om hur elmarknaden kan göras om så att planerbara kraftslag som kärnkraft ska gynnas när priset sätts.
– Inga av de slutsatser Vattenfall dragit har kommit som en överraskning. Vi har fattat beslut helt i linje med vad Vattenfall efterfrågar, säger Ebba Busch.
Inget alternativ
Hon ser inget alternativ till att genomföra kärnkraftsutbyggnaden, även om hon säger att det någonstans går en gräns för vad reaktorerna och hela det nya slutförvaret får kosta skattebetalarna.
– Det kommer det göra. Men det är inget som går att snyta ur sig i en tweet. Vi måste också väga alternativkostnaden. Om vi nu satt så höga klimatmål som bygger på elektrifiering, vart ska då kraftproduktionen annars komma ifrån? säger Ebbar Busch.
Samtidigt menar hon att det inte finns ett behov av att utreda alternativkostnaden – och ställa ett elsystem med ny kärnkraft mot ett byggt på vindkraft i kombination med lagring av el exempelvis genom vätgas och batterier. I nuläget är kärnkraft det som krävs, även om hon på sikt ser möjligheter för vindkraften att överbrygga de hinder hon idag menar finns med att vindkraften levererar enbart när vinden blåser.
– Det finns förutsättningar för ett tekniksprång för vindkraften, säger Ebba Busch.
Dissar Vattenfall
Det är inte bara utbyggnaden av kärnkraft som har uppförsbacke. På senare tid har flera stora planer på havsbaserad vindkraft lagts på is runt om i Europa till följd av ökade kostnader. I Sverige har Vattenfall pausat projektet Kriegers flak öster om Trelleborg. Bolagets vd Anna Borg sa i Ekots lördagsintervju strax före jul att förutsättningar för den havsbaserade vindkraften måste förändras för att projektet ska kunna genomföras.
Ett sätt att stötta vindkraften till havs är enligt Anna Borg att statliga Svenska kraftnät köper anslutningarna till stamnätet efter att elbolagen byggt dem. Regeringen har rivit upp den förra regeringens beslut att staten ska stå för anslutningarna till stamnätet för den havsbaserad vindkraften – och Ebba Busch avvisar att staten ska stötta elbolagen med anslutningarna.
– Vi gör inga ekonomiska överenskommelser med enskilda bolag. Andra aktörer har inte sett det här som ett problem, säger Ebba Busch.
Hon säger att hon inte vill bidra till att snedvrida konkurrensen till den havsbaserad vindkraftens fördel på bekostnad av den landbaserade vindkraften. Ebba Busch pekar också på de intressekonflikter som finns mellan Försvarsmakten och den havsbaserade vindkraften – som inte blir mindre av Natointrädet. KD-ledaren tror att det nu kan bli svårare för havsbaserade vindkraftsprojekt att få godkänt.
– Hela Östersjön blir nu en Natosjö, säger hon.
Omättligt behov
Vid sidan om utbyggnad av kärnkraften vill Ebba Busch se en stor satsning på infrastruktur. Trafikverket har här pekat på närmast omättliga behov i en prognos för perioden 2026-2037. Bara för att bygga de nya vägar och spår som redan finns i Trafikverkets nationella plan – och det växande berget av underhåll – krävs 150 miljarder mer än under den nuvarande perioden.
Besked om hur mycket pengar regeringen kommer att lägga kommer i höstens infrastrukturproposition. Men Ebba Busch menar att de stora behoven gör att det både krävs privata investeringar i vägar- och järnvägar – och lån till statliga pengar. Partiet vill att överskottsmålet ska ersättas med ett underskottsmål om 0,5 procent av BNP, vilket skulle frigöra runt 50 miljarder om året.
– För Kristdemokraternas del har vi sett att om vi ska klara av att ta till vara alla de tunga investeringar som sker i den gröna omställningen och bana väg för alla arbetstillfällen, då behöver vi tillåta privat finansiering in i järnvägs- och vägbyggen och vi behöver också öppna för ett underskott, säger Ebba Busch.
Har vi råd med skattesänkningar eller behöver vi avstå det för att ha råd med de satsningar ni vill se på elförsörjning, infrastruktur och försvar?
– Totalt sett behöver skattetrycket minska, men det behöver ske strategiskt välriktade skattesänkningar som gör att vi behåller arbetskraft och gör att vanliga familjer får livet att gå ihop. Men när vi pratat om att se över investeringsbudgeten och ett möjligt underskottsmål, så handlar inte det om att använda de pengarna till skattesänkningar eller löpande drift av Sverige AB heller för den delen.
