Kommentar / Johan Ehrenberg & Sten Ljunggren.

2020-04-24 15:50
  • Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Börsens uppgång var mest bara luft

Hur har börsen kunnat stiga så mycket senaste tio åren? Det handlar om att det offentliga pumpat in pengar, om billiga lån, om att spelet riggats när företagen köper sina egna aktier.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ibland kan bilder visa att något är fel även om allt ser rätt ut. Ta detta med börsen och dess rörelser. Börsen, handelsplatsen där investerare, storspekulanter, bankers fondavdelningar, pensionsförvaltare och även individer – vanliga småsparare – köper och säljer aktier gång på gång. Det datoriserade systemet gör det på millisekunds nivå, de enskilda får nöja sig med att stirra på en skärm och sälja och köpa och hoppas att kurvorna inte hinner drastiskt ändras när ordern blivit klar. Inte ens den snabbaste på tangentbordet har en chans mot dataservrarna som placerats så nära börsen som möjligt. De automatiska köpen vinner nästan alltid, det enskilda kan göra är att hoppas att robothandeln tänker som man själv.

Gissningar. Hopp. Chansning.

För den som tror att detta är en marknad och att de som agerar ger en fingervisning om hur det går med företagen och ekonomin i stort, borde kurvan vara en djup besvikelse.

Det visar nämligen att börsens utveckling inte har med ekonomins utveckling att göra.

Den skildrar bara ett spel.

Speglar inte verklig ekonomi

Som du ser har Stockholms­börsen haft tre rejäla kriser sedan år 2000. Under IT-kraschen runt millenieskiftet föll den rejält och det tog nästan hela 00-talet för börsen att nå samma höjder igen.

Då kom finanskrisen 2008, allt rasade och enorma stödpaket från det offentliga behövdes jorden runt för att rädda framför allt bankerna. Men framförallt räddade man börs­en som efter några år var tillbaka på samma överdrivna värden.

Och det fortsatte. Fram till januari 2020 ser man en obegripligt stigande kurva, det är förvisso hack då och då men ingen kan se kurvan utan att se att aktier bara blir mer och mer värda.

Men samtidigt sker detta i en ekonomi som inte alls går bra.

Tillväxten är låg. Massarbetslösheten är kvar. Riksbankerna tvingas kontinuerligt stödja ekonomi­erna med olika typer av stödinsatser för att undvika nya kriser. Produktiviteten i företagen ökar knappt och lönerna står nästan still.

Nya verksamheter skapade av innovation och nya behov är inte verklighet mer än som påståenden om en ny framtid i affärspressen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Men aktierna stiger.

Hur kan det komma sig?

Dubbelt betalt för ägare

Det finns två grundorsaker. Varje år stoppar offentliga sektorn, via pensionssystemet, in över 100 miljarder på börsen. Ju mer pengar som går in, desto mer stiger priserna. Men en lika viktig orsak är att företagen på 10-talet började återköpa sina egna aktier. Det här är ett märkligt beteende för många. Varför ska företag, som ju borde vilja ha kapital att investera, forska och utvecklas med, istället lägga vinstpengar – eller ibland rentav lånade pengar – på att köpa upp sina egna aktier?

Förklaringen är enkel.

Det gynnar ägarna. Först får de betalt för de aktier bolaget köper åter, men sedan får de dubbelt betalt genom att börsen stiger då färre aktier finns att köpa för de som måste in och handla. Ägarna vinner och när ägarna vinner så vinner de börs-vd:ar som har lön i form av bonus baserad på aktiekurser eller utdelningar.

Vill man se hur absurt detta blir ska man givetvis titta på USA. Det värsta exemplet är kanske den amerikanska flygindustrin som under decenniet använt 96 procent av sina kassor till att köpa upp egna aktier. Börskursen måste pressas upp! Investeringar? Ja, de sköts genom nya lån, inte genom egna pengar.

Det här gäller i stort alla stora bolag, ju större desto mer absurt blir det. När Apple köper upp sina egna aktier stiger aktien så att bolaget blir världens högst värderade. Och när aktien väl pressats upp blir det dyrt om den får falla. Alltså… på’t igen.

Skräckexemplet är Island

Det finns ett historiskt exempel på vad detta leder till i slutänden. Island år 2006. De små isländska bankerna fick nämligen köpa sina egna aktier på den lilla isländska börsen och som av magi kunde islänningar se hur bankerna bara blev mer och mer värda. De gav ut aktier som de köpte själva, kapitalet blev ”större”, och när kapitalet blir större kan bankerna låna mer pengar för att expandera och köpa ännu mer egna aktier om kursen började svaja och ja, resten är historia. En av de största krascherna vi sett i ett land, precis före den stora finanskraschen blev global.

Men bankvärlden har väl lärt sig sedan dess?

Så här står det i Nordeas senaste bokslutskommuniké:

”Enligt vår utdelningspolicy ska vi ha en utdelningskvot på 60-70 procent, vilken gäller för resultat som genereras från och med 1 januari 2020. Nordea kommer löpande att utvärdera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut överskottskapital.”

Pensionsspararna offras

Bilden på börsens utveckling berättar om en tioårig uppgång som inte kan förklaras av annat än att det offentliga pumpat in pengar i finansmarknaden, billiga lån via banker för investerare som egentligen inte investerar i annat än ett spel. Ett spel som manipuleras med företagens återköp när det ges tillfälle.

Och sedan?

Ja, sedan kom corona.

Fast börsens fall betyder inte att spelet är slut.

Bara att man kan börja om igen.

De hundratals miljarder som försvinner av pensionsspararnas tvångsinsättningar är någon annans problem.