Ekonomi

Bonniers dominans ökar i mediesverige

Tidningshuset i Marieberg. Bild: Hasse Holmberg/TT

Dagens ETC.

Bonnier News köpte i helgen mediekoncernen Mittmedia. Med över 46 procent av flerdagarspressens totala upplaga dominerar nu koncernen det svenska tidningslandskapet fullständigt. Forskare och facket ser oroligt på utvecklingen och nu ska Konkurrensverket pröva affären. – Det finns en fara för likriktning i det svenska medielandskapet, men hur stort problem det blir återstår att se, säger Sigurd Allern, medieforskare vid Stockholms universitet.

Dag Ankersen

Text

Följ skribent

Publicerad 12 februari, 2019

Bonniers köp av mediekoncernen Mittmedia rör runt ordentligt i den svenska mediegrytan.

I och med att den familjeägda koncernen tar över 28 tidningar blir man den ohotat största bidragstagaren när det gäller presstöd (på runt 63 miljoner årligen). Bonnier ska också som liberal koncern ge ut både socialdemokratiska, liberala och uttalat centerpartistiska ledarsidor och man får ”dubbla” styrelseplatser i branschorganisationer som Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter. Men man räddar också en verksamhet och 1 100 anställda.

– Som situationen är i medie- branschen är vi glada för köpet. I skenet av att det kunde sluta med konkurs så är det här en stor lättnad. Men ägarkoncentrationen är en baksida och vi har hela tiden ifrågasatt den ökade ägarkoncentrationen i medie- branschen, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Svenska Journa- listförbundet.

Hoppas på mångfald

Hyllert berättar att det har varit en stor oro för de anställda kring vad som ska hända med Mittmedia och att den allmänna känslan just nu är lättnad och en svag optimism om att man nu ska få ägna sig mer åt lokaljournalistik och mindre åt att oroa sig över tidningens framtid.

– Hur det här nu kommer hanteras av Bonnier är för tidigt att säga men vi förväntar oss att det kommer finnas en fortsatt mångfald på redaktionerna och att det inte blir en likriktning, säger hon.

Ägarkoncentrationen stärks

Medieforskaren Sigurd Allern har tidigare påtalat den ökade ägarkoncentrationen i en rapport genom tankesmedjan Katalys. Han ser både för- och nackdelar med köpet.

– De viktigaste negativa effekterna på längre sikt är att Bonnier genom uppköpet får kontroll över mer än 40 procent av tidningsmarknaden och att en rad lokaltidningar kan pressas till att utnyttja mer gemensamt material från Bonnier News. Det förstärker ägarkoncentrationen ytterligare och kan leda till journalistisk synkronisering och likriktning. Men möjligen är det just nu ett nödvändigt pris att betala för att undgå konkurs och likvidation av en lång rad lokaltidningar. Att Bonnier har allierat sig med stiftelsesägda norska Amedia, som har stor kompetens på lokaltidningsmarknaden, ser jag som positivt, säger han.

Men att konkurrensverket skulle sätta några käppar i hjulet för affären ser han inte som troligt utan skrattar när frågan kommer på tal.

– Det skulle överraska mig om de säger nej, hittills har de inte haft några tendenser till det. Ägarkoncentrationen i Sverige är redan väldigt stark och Konkurrensverket har inte direkt stått i vägen för det.

Slimmade redaktioner

Sigurd Allern tror, liksom Ulrika Hyllert, att ägarbytet trots detta är välkommet hos medarbetarna. Nu finns en chans att lokaltidningsjournalistiken kommer utvecklas och inte motarbetas som den gjorde under de förra ägarna, menar han.

– Mittmedia hade i många år, speciellt under Thomas Pettersons tid som koncernchef, en digitalstrategi som byggde på att öka priset och samtidigt försämra kvaliteten på papperstidningarna. Det blev ett totalt fiasko och skiljer sig både från den kursen Dagens Nyheter har följt de sista åren och den som Amedia har gått in på i Norge. Lackmustestet nu blir om Bonnier i praxis vill ge lokaltidningarna ekonomiska möjligheter till originell lokal- journalistik. Från journalistförbundets håll hoppas man till och med på satsningar framöver.

– Alla lokaljournalister vill göra lokaljournalistik och många redaktioner är väldigt slimmade så det finns en stor önskan om mer resurser och satsningar, säger Ulrika Hyllert.