Utifrån sett var det svårt att förstå varför – lokala joggare älskade Gazelle Sports lika mycket som någonsin; folk fortsatte att flockas på utomhusgym och löprundor; topprecensioner på Google och Yelp och en branschrankning som en av de bästa joggingskohandlarna i landet gav Gazelle Sports och dess e-handelsplats topplaceringar i sökmotorer och gott om exponering.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Problemet var inte att kunderna fattade medvetna beslut om att köpa joggingartiklar någon annanstans, säger Lampen-Crowell, utan att de gjorde flera av sina andra inköp på Amazon. Och eftersom inköpen hos onlinejätten blev en nästintill omedveten vana började de lägga saker som de brukade köpa hos Gazelle Sports i sina Amazonkundvagnar. Lampen-Crowells första åtgärd var att dubblera marknadsföringen av företagets egen hemsida. Det hjälpte, men det fanns många potentiella kunder som ändå hade liten chans att landa på den, vilket berodde på att nästan 40 procent av alla som år 2014 ville köpa något på nätet hoppade över sökmotorer som Google och i stället startade sin produktsökning direkt på Amazon.
I slutet av 2016 hade andelen onlineköpare som struntade i sökmotorerna och gick direkt till Amazon ökat till 55 procent. Till följd av sjunkande försäljning och personalneddragningar fattade Lampen-Crowell vad som verkade vara ett nödvändigt beslut: att ansluta Gazelle Sports till Amazons marknadsplats och bli en tredjepartssäljare på den digitala jättens plattform.
– Om kunden är på Amazon, måste du som småföretag också vara där, annars kan du lika gärna slå igen, förklarar Lampen-Crowell.
Gazelle Sports är inte ensamt. På grund av Amazons enorma dominans av internets shoppingtrafik har tusentals Amazonkonkurrenter, från små oberoende återförsäljare till stora kedjor och varumärken, blivit tvungna att ansluta till deras domän.
Att starta en butik inom Amazons plattform har hjälpt Gazelle Sports till stabil försäljning, men det har också försatt företaget i en utsatt situation. Amazon, som inte velat svara på en intervjuförfrågan, värvar medlemmar till plattformen som platsen där entreprenörer kan ”infria sina drömmar”. Men studier tyder på att styrkeförhållandet oftast är ojämlikt. Forskare vid Harvard Business School har funnit att när tredjepartssäljarna lanserar nya produkter registrerar Amazon försäljningen och börjar därefter sälja många av de mest populära artiklarna själv. Och när Amazon väljer att inte konkurrera med säljarna, använder de informationen för att höja sin andel av intäkten.
För att lyckas måste säljarna ”vinna första köpposition”, det vill säga väljas av Amazons algoritmer som standardsäljare av en produkt. Men enligt ProPublica förekommer det ”i cirka tre fjärdedelar av fallen att Amazon placerar sina egna produkter eller de företag som betalar för tjänsterna (lagring och leverans) i den positionen, även när det finns mycket billigare, aktuella erbjudanden från andra.” Eftersom allt fler tredjepartssäljare tackar ja till dessa tjänster har Amazon upprepade gånger höjt avgifterna, i år med så mycket som 14 procent för standardpaket (mer för stora varor), utöver liknande höjningar år 2017.
För närvarande har Lampen-Crowells huvudleverantörer valt att inte sälja direkt till Amazon, vilket ger Gazelle Sports och andra oberoende återförsäljare exklusiv tillgång till dessa produkter, och därmed uppnår de viss frihet från Amazons härskarmetoder. Detta kan dock förändras. År 2016 trängde Amazon in Birkenstock i ett hörn och hotade att tillåta en uppsjö av Birkenstockkopior på marknadsplatsen – många från utländska säljare – om inte skoföretaget gick med på att sälja de nischprodukter som de hade reserverat för specialbutiker direkt på Amazon. Birkenstock stod på sig, men andra företag, inklusive Nike, tycks ha gett efter för liknande hot.
Lampen-Crowell försöker att inte oroa sig över om hans leverantörer en dag pressas att göra detsamma. Som inbiten entreprenör håller han fokus på att hitta vägar till framgång och ägnar inte så mycket tid åt att tänka på Amazons marknadskrafter.
– Om inte det här är monopolisering … , säger han eftertänksamt och tillägger: Helt krasst, det är Amazon som sätter spelreglerna.
Det är lätt att uppfatta Amazon som återförsäljare. Företaget, som grundades 1995, säljer trots allt fler böcker och leksaker än någon annan detaljhandel och planerar att snart bli störst på kläder och elektronik. I dagsläget går nästan hälften av varje två dollar som säljs online i USA genom Amazon.
Men att betrakta Amazon som återförsäljare är en total felbedömning av Jeff Bezos, dess grundare och verkställande direktör, målsättning. Amazon gör så mycket mer än säljer saker – företaget ägnar sig också åt framgångsrik tv-serie- och -filmproduktion; bokutgivning; dataformgivning; långivning; och hämtmatsleveranser. Därutöver säljer Amazon allt mer av internets reklam; sköter amerikanska underrättelsebyråers datahantering; driver världens största streamade videospelplattform; tillverkar en mängd egna produkter, alltifrån blusar till batterier; och är även verksamt inom hälsovårdsbranschen.
Bezos har utformat sitt företag för ett mycket mer radikalt mål än att dominera på olika marknader, målet är att ersätta dem. Hans vision är att Amazon ska bli den infrastruktur som handelsvägarna löper på. Amazons webbplats är redan den dominerande plattformen för online-detaljhandel, har hälften av all onlineshopping i USA och är värd för tusentals tredjepartssäljare. Divisionen Amazon Web Services innehar 34 procent av världens datamolnkapacitet och hanterar data åt en mängd bolag, från Netflix, Nordstrom och Comcast till Condé Nast och CIA. För närvarande utmanar Amazon UPS och FedEx med ett världsomspännande frakt- och leveranssystem som ska hantera både egna och andras företagspaket.
Genom att kontrollera dessa väsentliga delar i infrastrukturflödet kan Amazon gynna egna produkter och tjänster samt rikta de mest lukrativa kundinköpen mot sig själv. Därtill kan man bestämma villkoren för vilka andra företag som ska ha tillgång till dessa flöden, samtidigt som man, utöver de avgifter detta medför, kan kräva en andel av försäljningsintäkten. Med andra ord förflyttar vi oss från en demokratisk näringslivsekonomi, där handel sker på öppna marknader som regleras av offentliga regler, mot en framtid där varuutbytet sker på en privat arena, styrd av Amazon. En struktur som oundvikligen leder till framgång för några få – i förlängningen kan företaget styra vilka böcker och idéer som ska publiceras och främjas, vem som ska tillåtas bedriva handel och på vilka villkor, samt vilka regioner som ska lyckas eller misslyckas.
Amazon är ”något helt nytt i amerikansk affärshistoria”, skriver The New Yorker-journalisten George Packer. Men det finns en förhistoria. På 1800-talet skodde sig män som Cornelius Vanderbilt och John D. Rockefeller på en revolutionerande, ny, teknisk uppfinning – järnvägen – och utnyttjade den marknadskontroll den gav dem till att försvaga industrikonkurrenter och suga pengar ur jordbrukare och småföretag. Deras agerande startade en bred motståndsrörelse mot monopol, vilken under de följande decennierna ledde fram till en stark konkurrenslagstiftning, vars huvudsakliga syfte var att värna frihet och demokrati mot koncentrerad ekonomisk makt, eller vad Franklin D. Roosevelt kallade ”industridiktatur”.
När Bezos började sälja böcker på internet tillämpades emellertid dessa lagar inte enligt det ursprungliga syftet. På 1970-talet svepte ett ideologisk nytänkande genom juridiken och ekonomin. Under ledning av bland andra Robert Bork, konservativ jurist och före detta biträdande justitieminister under Nixon, ersattes oron över monopols inverkan på medborgerliga rättigheter och konkurrens med nya tankegångar. Förespråkarna hävdade att konkurrenslagarna borde minimeras till att gälla ett enda mål: att maximera effektiviteten. Och effektivitet, argumenterade de, var något som levererades bäst av stora, stabila företag. Dessa idéer konsoliderades under Ronald Reagan, vars administration lämnade konkurrenslagarna intakta men förändrade sättet som tillsynsmyndigheterna skulle tolka och verkställa dem. Detta förändrade synsätt stöddes av en nyliberal falang liberaler, som gjorde effektiviteten mer tilltalande genom att beskriva den som källan till lägre priser för konsumenterna.
”Antitrustlagarna har kringskurits till att bli ett tekniskt verktyg för att hålla priserna nere”, konstaterar exempelvis Lina Khan, chef för den legala avdelningen vid Open Markets Institute. En konsekvens av detta är att så länge Amazon tyckts gynna konsumenterna har det tillåtits att växa på ett sätt som förr skulle ha föranlett konkurrensingripande. Amazons bakgrundshistoria rymmer mycket, till exempel att sälja varor med förlust för att vinna marknadsandelar från konkurrenter som saknar ekonomi att göra liknande förluster. Bezos, tidigare hedgefondförvaltare med oöverträffad förmåga att sälja in sin vision på Wall Street, har alltid varit öppen inför investerarna om denna strategi. I ett brev till aktieägarna, efter att bolaget blivit börsnoterat 1997, skriver han att han ska prioritera ”långsiktiga marknadsledande överväganden snarare än kortsiktig lönsamhet”. Under de följande sex åren kammade investerarna noll, då Amazon förlorade tre miljarder dollar på att sälja böcker och andra artiklar till underpris. Men investeringen lönade sig. Massvis av bokhandlare klappade igen, och idag säljs nästan hälften av alla böcker, både tryckta och digitala, av Amazon.
Amazon har använt samma metod för att krossa och sluka nystartade konkurrenter. År 2009 förvärvade Amazon den populära skohandlaren Zappos efter att först ha gjort en förlust på 150 miljoner dollar för att tvinga det rivaliserande företaget till altaret. Och när Quidsi, företaget bakom Diapers.com, dök upp som en stark konkurrent erbjöd sig Amazon att köpa det. Quidsis grundare tackade nej, men då slog Amazon till och sålde blöjorna till underpris. Med blödande röda siffror tvingades Quidsi till slut tacka ja till Amazons bud. Över tid har denna taktik haft en avskräckande effekt: nystart av företag som kan tänkas utmana Amazon har haft oerhört svårt att hitta investerare och därmed inte kommit igång. ”Är du liten kan någon större alltid dyka upp och ta över det du har”, har Bezos yttrat.
Amazons många tentaklar genererar nya sätt att agera hårdhänt mot leverantörerna. Genom att utnyttja synergierna mellan de olika affärsgrenarna – detaljhandel, e-handel, produktion – kan företaget stärka sin makt över dem. När Amazon för två år sedan började producera egna kläder var målet att få bort det enda verkliga förhandlingsargumentet som modemärkena hade: möjligheten att avstå från att sälja genom Amazon. På en modemässa förklarade Jeff Yurcisin, vice vd för Amazon Fashion, att icke samarbetsvilliga designers nu skulle mötas av billiga kopior: ”Vi fyller luckan när vissa märken inte vill sälja genom oss och våra kunder ändå vill köpa en sådan produkt.”
Amazons dominans har stärkts av Bezos tidiga insikt om hur den till synes vidöppna webben skulle kunna omvandlas till en vinstdrivande miljö. Under 2005 lanserade Amazon Prime, ett medlemsprogram som för 99 dollar per år ger fri frakt, inom två dagar, samt andra förmåner. Som fristående tjänst är Prime en förlustaffär. Forrester Research uppskattar att Amazon förlorar en miljard dollar per år på bara frakten. Poängen med att binda upp folk för 99 dollar handlar inte om vinst, utan om psykologi. När folk betalar för Prime vill de naturligtvis maximera värdet av fri frakt genom att shoppa mer på Amazon. Cirka 80 miljoner amerikaner, mer än hälften av landets hushåll, är redan Prime-medlemmar. Studier visar att dessa är mindre benägna att göra prisjämförelser och att de köper nästan dubbelt så mycket på Amazon som icke-Primekunder.
Med Alexa har Bezos funnit ett sätt att locka människor ännu djupare in i Amazons ekosystem. Alexa är röstassistenten som driver bolagets ekoenheter, och som gör det lekande lätt att handla på Amazon. ”Det faktum att rösten alltid finns där, aldrig behöver laddas, svarar var du än befinner dig och att du kan prata med den på ett naturligt sätt eliminerar många hinder, mycket friktion”, har Bezos sagt om rösten. En sådan friktion är valbarhet. Frågar du Alexa om batterier är valet inte Duracell eller Energizer; Amazons varumärke är det enda alternativet. Med Alexa kommer Amazon ”sakta men säkert att ta kontroll över dina preferenser”, förutspår Scott Galloway, professor i marknadsföring vid New York University. Den digitala jätten har redan sålt minst 20 miljoner sådana enheter.
Även om Amazon fortsätter att generera relativt liten vinst, jämfört med konkurrenter som Walmart och Apple, har aktiekursen ökat, nästan fördubblats över de senaste 18 månaderna, och gjort Bezos till världens rikaste person. Investerarna har insett vart detta är på väg. År 2016, satte Chamath Palihapitiya, riskkapitalist och ägare till Golden State Warriors, ord på det hela: ”Amazon”, sa han inför en publik av andra investerare, ”är ett multitrillionmonopol utan insyn.” Men vad Amazons tunga investerare redan har förstått, har kontrollinstanserna hittills inte insett. I juni 2017 meddelade Amazon att de skulle köpa Whole Foods. Affären ger Amazon starkt fotfäste inom den viktiga livsmedelsbranschen samt många andra fördelar. Med Whole Foods cementerar Amazon sin dominans på nätet ytterligare, bland annat genom att utvidga sin paketleveransinfrastruktur till 470 butiker, utspridda bland miljontals urbana konsumenter, vilket gör det möjligt att sudda ut skillnaden mellan online och offline detaljhandel, påskynda spridningen av digitaldriven handel och därmed öka Amazons makt. Ändå, bara två månader efter att avtalet offentliggjorts, gav Federal Trade Commission affären grönt ljus och fastslog att fusionen inte motiverade någon djupgående granskning.
När Amazon växer exponeras bristerna i Reagan-erans syn på företagskonglomerat. Genom att låta konkurrenslagarna handla om endast prissättning har det som tidigare generationer lärde sig om monopol glömts bort: att de skadar inte bara konsumenterna, utan även producenterna. Liksom att monopolens kontroll över våra livsval och samhällen i grunden politiskt – i värsta fall ett hot mot frihet och demokrati.
Ekonomer har nyligen börjat se kopplingen mellan företagskoncentrationer och ökad ojämlikhet. Stora konglomerat, har de upptäckt, koncentrerar makten till ett litet antal människor på toppen. Och genom att minska antalet konkurrenter blir det också svårare för arbetstagarna att få rättvis lön och för producenterna att få rättvis ersättning. Ett särskilt oroande forskningsrön är att den för många strävsamma vägen till ett medelklassliv har försvunnit: att starta eget. Antalet nyetablerade företag har sjunkit med nästan två tredjedelar per år sedan 1980, och många ekonomer anser att det beror på storföretagen. Bristen på nyetableringar bidrar också till att småföretagarnas antal minskat betydligt. Mellan 2005 och 2015 minskade antalet små detaljhandlare med 85 000 i USA, en minskning med 21 procent i förhållande till befolkningen.
I denna berättelse om maktkoncentrerat och rikedom är Amazon en central spelare. I en enkät gjord år 2016 rankade oberoende detaljhandlare konkurrens från internethandlare som Amazon som det största hotet mot butiken, mer oroande än stormarknader och stigande sjukförsäkringskostnader. Och åtstramningen har fått återverkningar längre upp i försörjningskedjan. Eftersom stora delar av marknaden flyttar till en enda gatekeeper har tillverkarna svårare att lansera nya produkter.
– Lokala företag, som små butiker, är mycket bättre lämpade för det ändamålet, säger Michael Levins, grundare av Innovative Kids, en bok- och pusselproducent som varit verksam i 29 år.
Samtidigt som lokala affärsidkare försvinner, förlorar många orter också sin detaljhandel. Under det gångna året har fler människor förlorat jobbet inom allmänvaruhandeln än det totala antalet amerikanska arbetare inom kolindustrin. Och trots att Amazon bygger flera nya lager skapar detta inte tillräckligt många jobb för att kompensera för de förluster som det orsakar. Enkel matematik visar vad som pågår och är uppseendeväckande: detaljhandeln sysselsätter cirka en av tio amerikanska arbetstagare, men Amazon behöver bara hälften så många för att distribuera samma volym varor som traditionella butiker, och därför är det sannolikt att det behövs ännu färre arbetare i framtiden. Sedan 2015 bjuder Amazon in elittekniklag till en årlig tävling, där uppgiften är att designa en robot som kan välja ut och hantera olika artiklar, en uppgift som för närvarande bara människor klarar.
Att en grossistbransch förändras sker med jämna mellanrum, och som regel utan att jobb går förlorade. Men idag, när det råder brist på nya företag som skapar nya möjligheter, börjar många människor känna att jobbet är alltmer osäkert – och i fallet Amazon alltmer krävande. Folk som arbetar på Amazons lager beskriver arbetstakten som stenhård, med timackord som är så höga att skador och utbrändhet hör till vardagen. Amazons arbetstakt är på samma gång futuristiskt och en återgång till forntida arbetsförhållanden. Robotar susar runt, lastade med produkter, medan många av de människor som de samverkar med är tillfälligt anställda. Amazon kallar dem för”säsongsarbetare”, men i själva verket behövs de året runt.
När Amazon nu ger sig in i fraktbranschen tillämpas samma arbetsmodell, utökad med Amazon Flex-chaufförer, som kör egna fordon. De får anvisningar via en app och får en fast ersättning för varje leverans. Följdverkningarna börjar redan märkas på US Postal Service och UPS, vars hundratusentals fackliga arbetstagare utgör en av de sista hörnstenarna i den arbetande medelklassen. Trots protester från transportfacket Teamsters började UPS för några månader sedan att annonsera efter förare som kunde använda egna fordon.
Som ett resultat av de ekonomiska förändringar som Amazon hjälper till att driva fram har USA delats i en starkt ojämlik geografi. Det är bara en handfull storstäder som har fått ett stort antal hyggligt trygga jobb från Big Tech. Och eftersom etableringen av nya företag minskar samlas även dessa på färre ställen: Till skillnad från tidigare återhämtningar, då nyföretagen spreds ut över landet, finns hälften av alla nyföretag som startades mellan 2010 och 2014 i bara fem storstadsregioner. Även i ”vinnande” städer märks skillnaden. I Seattle, där Amazon har sitt huvudkontor, överstiger medianvärdet på bostäder 700 000 dollar, medan antalet hemlösa fördubblats på tio år. Det är inte svårt att föreställa sig en framtid där Amazons kontantlösa stormarknader och anonyma bokhandlar etableras i välbärgade bostadsområden, medan andra delar av samhället blir alltmer ointressanta och töms på kommersiell verksamhet.
I ”övergivna” städer och kvarter finns en uppgivenhet som har sitt ursprung i mer än dålig ekonomi. Det råder en djup känsla av maktlöshet, vilket är ett gift för demokratin. År 1946 publicerade sociologen C. Wright Mills och ekonomen Melville J. Ulmer en utförlig studie om flera ihopmatchade stadspar. Städerna i varje par var likartade i alla avseenden, men med en stor skillnad: den ena stadens ekonomi baserades på många lokalt ägda företag, medan den andra var beroende av utsocknes storföretag. Mills och Ulmer fann att i städerna som hade inslag av lokal, ekonomisk verksamhet fanns en större medelklass och en större mängd jobb. Men den viktigaste upptäckten rörde medborgarnas välbefinnande. Städerna med en robust lokal ekonomi investerade mer i offentlig infrastruktur och samhällsservice, och invånarna var mer engagerade i samhällsfrågor.
Idag kan sociologer med hjälp av storskalig statistik bekräfta Mills och Ulmers generella slutsatser. Man har bland annat funnit att samhällen som har mer lokal ekonomi löser sina problem bättre. Men denna upptäckt återspeglas inte i politiken. I stället för att aktivt försöka sprida ekonomisk makt uppmuntrar politiska beslutsfattare i stället till koncentration. Många folkvalda är lika förtrollade av Bezos som hans investerare och har varit lika tjänstvilliga att investera i Amazons tillväxt. Den amerikanska kongressen har upprepade gånger vägrat att stifta lagar som skulle tillåta stater att utkräva skatt på utomstatliga återförsäljares försäljning. Detta har gjort att Amazon i nästan två decennier undkommit skatt på försäljningen, en prisfördel som forskarna anser starkt har bidragit till kundtillflödet till webbplatsen. Och sedan, när Amazons expansion och lagerhållning blivit så stor att företaget inte längre kunde undgå skatt på försäljningen, började företaget fiska efter lokala utvecklings- och stimulansstöd. Enligt Good Jobs First har Amazon håvat in mer än 1,1 miljarder dollar genom sådana överenskommelser. Över hälften av de lager som Amazon byggde mellan 2005 och 2015 mottog offentliga bidrag.
I höstas satte Amazon igång ett frenetiskt anbudskrig om lokaliseringen av sitt andra huvudkontor. Under de följande månaderna slogs politiker i fler än 200 städer om att dra till sig företagets uppmärksamhet och skickade ut ett tydligt budskap till väljarna: att bidra till Amazons utökade räckvidd är något som vi verkligen behöver. För Amazon kommer detta som en skänk från ovan – för ungefär samtidigt har folk, i många fall med progressiva borgmästare i spetsen, börjat ifrågasätta företagets makt – och kan visa sig ännu värdefullare än de förvånansvärt höga bidragssummor som de folkvalda erbjuder: Maryland viftar med fem miljarder dollar och närhet till kongressen. I New Jersey erbjuder senator Cory Booker, tidigare guvernör Chris Christie och Newarks borgmästare Ras Baraka sju miljarder dollar. Det är två miljarder dollar mer än vad det nya huvudkontoret kommer att kosta, enligt Amazon.
I juni 2016 höll senator Elizabeth Warren ett uppmärksammat tal, i vilket hon krävde åtgärder för att kontrollera monopolbildningar. Hon pekade ut flera dominanta företag, däribland Amazon, och konstaterade att ”handelsplattformen kan bli ett verktyg för att utestänga konkurrens”. Vidare hävdade hon att man borde använda antitrustpolitik för att bryta upp maktkoncentrationer och bereda väg för andra möjligheter; en progressiv ekonomisk vision med mer att erbjuda människor än bara ökad social trygghet på nätet.
De senaste månaderna har ett allt större antal politiker börjat lobba för en återgång till antitrustpolitikens ursprungliga slagkraft och syfte, och representanthuset har nyligen tillsatt Antitrust Caucus (Antitrustutredningen). I den ingår kongressledamot Ro Khanna (demokrat, Kalifornien), som representerar Silicon Valley och som förra sommaren uppmanade antitrusthandläggare att genomföra en mycket strängare kontroll av Amazon-Whole Foods-fusionen än vad de hade gjort. En annan medlem är kongressledamot David Cicilline (demokrat, Rhode Island), som är öppet kritisk mot de virtuella plattformarnas dominans och hur de manipulerar konsumenterna och hindrar nyetableringar. Caucus första lagförslag, som innebär att antitrustbyrån retroaktivt ska granska effekterna av de fusioner som de har godkänt, har presenterats av kongressledamoten Keith Ellison (demokrat, Michigan), som anser att ”massiva monopol hotar vår demokrati”.
Demokrater är inte de enda som vill ha mer muskler i hanteringen av monopol. Missouris överåklagare Josh Hawley, republikan och kandidat till senaten, har också föreslagit en antitrustutredning av Google.
Hur kan vi använda korruptionslagstiftningens verktyg för att kontrollera Amazon? Ett sätt är att dela företaget i två och skilja dess e-handelsplattform från dess detaljhandelsdel, för att på så vis eliminera möjligheten att kontrollera konkurrenternas tillgång till marknaden. Då skulle plattformsbolaget bli ett vanligt transportföretag och tvingas erbjuda sina tjänster till alla försäljare på lika villkor, precis som en gång med järnvägen. Och dessutom måste vi vara beredda att ingripa när varor säljs till underpris för att slå ut konkurrenter. Antitrusthandläggare och domstolar valde att blunda för detta på 1980-talet, med motiveringen att taktiken sällan lyckas. Amazon har visat på motsatsen.
Utan tvekan kommer Amazon att reagera på alla inskränkningsförslag och hävda att dess dominans är ett oundvikligt resultat av tekniska framsteg. När Bezos för flera år sedan tillfrågades om hans företags inverkan på bokförlag och bokhandlare svarade han: ”Det är inte Amazon som slår ut bokhandeln, det är framtiden.” Bezos vill förleda oss att tro att vi bara kan njuta av den digitala revolutionens fördelar om marknaden kontrolleras av Amazon. Men av historien lär vi något annat: de federala antitrusträttegångarna mot AT & T, IBM och Microsoft resulterade alla i en uppsjö av innovationer och nyetableringar.
Tillbaka i Michigan fortsätter Lampen-Crowell att kämpa. Han har utökat sitt utbud med en rad kurser, från workshops i skadeprevention till schemalagd jogging för att förbättra löphastigheten eller för att aktivera folk under de långa vintrarna. Frågan är om medborgarna kommer att kräva att sådana och liknande företag får en rättvis chans att lyckas.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
