Debatt: Vilse i inomhusodlingen

Foodtech i form av sterila odlingar i näringslösning, ofta vertikalt, inomhus belyst av LED-lampor ska minska beroendet av importerad mat och bidra till lösningar för den globala matkrisen och klimatkrisen. Så skildras företag som sysslar med inomhus­odling, även på redaktionell plats i ETC. Lite fler kompetenta följdfrågor behövs.

För att föda världen behöver vi proteiner, kolhydrater och fett. Ska växter som ger oss det odlas under DN-skrapan i LED-ljus? Nej, för det är inte lönsamt, blir svaret från techföretagen.

Det är inte heller möjligt. Det som går att odla på detta vis är snabbväxande, näringsfattiga bladväxter som sallat och örter. Idag försörjer främst effektiva odlingar på öarna i Mälaren Stockholms län med dessa växter. Transport till innerstan, javisst, men inte från Spanien, och med en åtgång på cirka sex gånger mindre energi än den LED-belysta varianten.

Är foodtech lönsamt när det gäller basilikan då? Det får vi inte veta. SvD rapporterar att företaget Grönska i Huddinge har fått in 9,6 miljoner från privata finansiärer och statliga verk, alltså dina och mina skattepengar, via Naturvårdsverket, Vinnova och Jordbruksverket. Gäller det även övriga foodtechföretag att de expanderar på investeringar lite som Juicero, juicemaskinsbubblan i Silicon Valley? Det får vi bara veta genom grundlig journalistik.

Företrädare för foodtech-företagen ger ofta en mycket negativ bild av det jordbruk som både de och du som läser detta faktiskt lever av. Alltså bruk, av jord, som belyses med solen. Direkt alltså, inte via vatten, sol eller vindkraft som ska omvandlas till el som ska driva en LED-lampa som tillverkats i Kina. Jordbruk, som forskningen på senare år mer och mer har förstått, är en fantastisk samverkan av mikroorganismer, insekter och växter som drivet av fotosyntesen skapar näring. Det målas upp som en återvändsgränd som är ohållbar, ineffektiv, smutsig, full av bakterier, och som skapar svinn av vatten, energi, näring.

Det enda jag kan hålla med dem om är att jorden vi lever på är utsatt för mångsidiga hot. Jordar förstörs, näringsvärdet urlakas. Lösningen på det måste ju bli att rädda jordbruksmarken och använda den. Det mest effektiva och hållbara sätt som detta görs på idag är småbruk. Enligt institutioner som FAO, FN och Världsbanken är mer stöd till och utveckling av småskaliga jordbruk den verkliga nyckeln till matkrisen. De kan dessutom vara nyckeln till klimatkrisen.

Idag drabbas småbrukare istället värst av alla när det gäller hunger. De utsätts också för våld, diskriminering och tvångsförflyttningar. Istället för att satsa på små plantor insvepta i lager på lager av teknologi skulle Sverige kunna bidra till att skydda dem. Detta kan göras på flera sätt. Genom att stödja småbruk i Sverige där efterfrågan på närodlat och ekologiskt exploderar medan jordbruksmarken växer igen eller bebyggs. Eller genom att rösta för deklarationen för småbrukares rättigheter i FN, inte EMOT som vi nyss gjort tillsammans med USA, Israel, Nya Zeeland, Ungern, Australien och Storbritannien.

Det är jättetrevligt med hipsters som sysslar med kuvös-basilika i nån bunker i Stockholm, men lösningen på någon kris bidrar de inte till.