Debatt: Totalstopp för industrifiske måste vara Sveriges väg framåt

Trots ständiga larmrapporter och kustfiskarnas vittnesmål om tomma nät röstade den svenska regeringen förra året ja till ett ökat fiske av strömming i centrala Östersjön, med ofattbara 108 procent. Detta trots att man initialt drev en linje om en minskad kvot. Peter Kullgren försvarade detta med att kvoten hade kunnat bli ännu högre om Sverige inte var med i förhandlingarna. Såhär har förhandlingarna hållit på, år efter år, och i takt med att strömmingen försvinner i skrämmande skala blir det allt tydligare att den ingången i förhandlingarna inte längre duger. 

För att kunna förändra förhandlingarna uppmanade vi Kullgren förra hösten att vara aktiv det kommande året och visa att Sverige inte längre går med på business as usual. Vi krävde att han skulle begära ny vetenskaplig rådgivning som tar höjd för klimatkrisen och osäkra data och som skulle leda kvotförhandlingarna i rätt riktning, införa stopp för industrifisket och samla en koalition för småskaligt, hållbart fiske.

Ett år senare har Peter Kullgren inte gjort något av det. Regeringen har istället abdikerat från sitt ansvar och förlitat sig blint på att nästa kvotförhandling, av någon outgrundlig anledning, plötsligt ska sluta annorlunda. Istället för att agera på sätt som hade gett Sverige en väsentligt mycket starkare förhandlingsposition, befinner vi oss återigen i en usel sådan mitt i slutfasen av de nya kvotförhandlingarna. 

Nu behöver Sverige skaka om förhandlingarna. Vi kräver att man från och med nu driver ett totalstopp för industrifisket i Östersjön, kräver lägre kvot än kommissionens förslag och röstar nej till samtliga förslag om en ökad kvot. Medlemsländerna måste förstå hur allvarligt läget är och hur viktig den här frågan är för svenska folket. Vi kräver också att den svenska regeringen ska använda sig av lagstiftningen som ger regeringen möjlighet att välja vem som ska tilldelas den kvot som förhandlingarna troligtvis ändå kommer att mynna ut i. 

Av miljömässiga skäl kan regeringen besluta att den svenska kvoten enbart ska gå till det småskaliga kustfisket och till dem som fiskar för mat på våra tallrikar. Sverige har idag den tredje största totala kvoten i Östersjön. Vad vi gör med vår kvot spelar stor roll för helheten. Regeringen kan besluta att stänga ute industritrålarna som idag tar upp 95 procent av fisken och mal ner den till djurfoder till minkfarmar och laxodlingar. I det aldrig tidigare skådat så akuta läge som Östersjön är i, är faktiskt ingenting annat rimligt. 

Sverige är inte bakbundna, och vi kan göra skillnad. Vad vi driver i förhandlingarna och vad vi gör med kvoten vi tilldelas spelar roll för Östersjöns hälsa. 

Det högnivåmöte som börjar imorgon i Stockholm visar att EU-kommissionen tar Östersjöns överlevnad på stort allvar. Nu måste den svenska regeringen visa att det är lika viktigt för dem och börja ta modiga beslut. Det duger inte längre att Kullgren säger sig vilja ha en restriktiv linje för att sedan säga att “vi hade såklart önskat mer”. Han behöver visa att Sverige inte längre accepterar kvoter som går rakt emot det vi vet behövs för att bygga upp bestånden och vända utvecklingen i Östersjön, och han måste börja använda verktygen han faktiskt har och stoppa industritrålarna från att tömma havet på fisk.