Debatt: Sexköpslagen utgår från forskning och inte enskilda undantag

Utvidgningen av sexköpslagen som snart ska avse ”köp av sexuell handling” och även avse sexuella akter digitalt har rört upp känslor. Inför riksdagens beslut har jag och andra ledamöter i riksdagen fått åtskilliga mejl. Flera av dem har liksom Liliths artikel i Dagens ETC (22/5) undertecknats med förnamn och ”Red umbrella-medlem”. Alla har varit kvinnor och uppgett sig vara sexarbetare. 

Jag känner igen argumentationen som var likartad inför att sexköp kriminaliserades 1999. Motståndarna ville då som nu lyfta vuxnas rätt till att själva bestämma. Och väl att märka detta gäller fortsatt. Den som säljer en sexuell tjänst eller handling straffas inte. Kriminaliseringen gäller den som köper en sexuell tjänst eller handling. Köparen är näst intill alltid en man, den som säljer oftast en kvinna. Ett viktigt argument är att jämställdhet förblir omöjlig så länge män tillåts köpa tillgång till kvinnors kroppar.

Att använda orden ”den lyckliga horan” är en tillspetsning av hur många kvinnor i prostitution markerar både frivillighet och lust för att locka och behålla kunder. Jag har mött åtskilliga kvinnor som efter att de ha slutat med att sälja sex eller delta i sexuella akter digitalt har beskrivit att de farit väldigt illa. Det finns också forskning som stödjer detta. 

Det är skillnad på att försvara en gällande situation och att kunna värdera den när den väl är över. Det är skillnad på att vara i eller ur. 

I debatten i riksdagen beskrev jag några av de mejl jag fått. Det gemensamma där var beskrivning av en tragisk barndom, utebliven skolgång och många svårigheter därefter. All respekt för att många kvinnor har haft det så. Det är djupt beklagligt. Men att mejlen var extremt välformulerade med avancerat språkbruk väckte misstankar. Jag har många gånger tidigare hört kvinnor beskriva hur deras annonser med mera formulerats av deras hallick.

Om Lilith trivs och mår bra är det naturligtvis inte ett problem. Problemet är den övertygande information som finns om att de allra flesta i liknande situation inte gör det. Den insikten låg bakom sexköpslagen 1999 och nuvarande skärpning av den. Det är inte heller någon slump att många länder har följt Sveriges banbrytande exempel med att kriminalisera köparen men inte säljaren av sex.