Debatt: SD:s slöjförbud riskerar att slå hårt mot välfärden

Sverigedemokraterna går till val på att förbjuda slöjan på allmän plats. Samtidigt är det fortfarande oklart hur ett sådant förbud ska genomföras i praktiken och vilka konsekvenser det skulle få för individens frihet, arbetsmarknaden och samhället i stort. 

Jag förstår att Sverigedemokraterna vill bekämpa hedersförtryck och stärka integrationen. Men frågan är om man verkligen har tänkt igenom konsekvenserna.

Idag arbetar tusentals kvinnor som bär slöja inom sjukvården, äldreomsorgen och i skolan runt om i Sverige. De är sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, lärare och vårdbiträden. Många av dem har valt sina yrken för att hjälpa andra och är en viktig del av den svenska välfärden.

Vad händer om dessa kvinnor ställs inför valet att antingen ta av sig slöjan eller lämna sina arbeten? Risken är uppenbar att många väljer att sluta. 

Sverige har redan stora problem med personalbrist inom vården och äldreomsorgen. Att då driva en politik som kan göra att tusentals lämnar sina jobb är inte ansvarsfullt.

Ett generellt slöjförbud på allmän plats riskerar att skada välfärden, öka arbetslösheten och isolera kvinnor som redan lever under hård kontroll.

Men det finns också en annan sida av frågan. Alla kvinnor som bär slöja gör det inte frivilligt. Det finns kvinnor som lever i familjer eller miljöer där de förväntas bära slöja och där konsekvenserna av att ta av den kan vara mycket stora. 

Om staten förbjuder slöjan på allmän plats finns det en risk att dessa kvinnor helt enkelt inte får gå ut längre. De kanske inte får arbeta, studera eller delta i samhällslivet över huvud taget. Resultatet blir då inte mer frihet, utan mindre.

Om tusentals människor lämnar sina arbeten blir konsekvenserna inte bara kännbara för välfärden. Arbetslösheten riskerar att öka samtidigt som statens skatteintäkter minskar. Människor som tidigare försörjde sig själva och bidrog till samhället kan istället bli beroende av bidrag och andra stödinsatser. 

Ett förslag som är tänkt att lösa ett problem riskerar då att skapa flera nya. Är det verkligen ansvarsfull politik att driva igenom reformer som både försvagar välfärden och försämrar de offentliga finanserna?

Jag förstår de moraliska argument som finns bakom ett slöjförbud. Slöjan kan i vissa fall vara ett uttryck för hedersförtryck. Men om politiken ska rikta in sig på att skydda människor från förtryck är det rimligare att fokusera på barn och unga. Det är där förtrycket ofta är som störst.

Barn ska inte tvingas bära slöja av sina föräldrar eller sin omgivning. Barn är inte myndiga och vet inte alltid själva vad de vill. Därför borde man istället utreda ett förbud mot slöja för barn fram tills de blir myndiga. När en person fyller 18 år och är vuxen ska man själv få fatta beslut om sin klädsel och sin tro.

Politiken måste våga skilja mellan vuxna människors fria val och barns rätt att skyddas från förtryck. Ett generellt slöjförbud på allmän plats riskerar att skada välfärden, öka arbetslösheten och isolera kvinnor som redan lever under hård kontroll.

Om målet är att bekämpa hedersförtryck bör vi rikta insatserna dit problemet är som störst, mot förtrycket av barn och unga, inte mot vuxna kvinnor som redan är en del av det svenska samhället.