Debatt: Regeringens svek drabbar den unga arbetarklassen

Regeringen har nu under en längre period visat att man inte är det minsta intresserade av arbetslösheten i landet. Som de flesta redan vet är byggbranschen hårt drabbad av lågkonjunkturen vi befinner oss i. Riksbankens räntehöjningar var som att trycka på pausknappen för det svenska bostadsbyggandet vilket gjort många av våra kamrater arbetslösa, men det är inte enbart byggbranschen där arbetslösheten är hög, hela landets arbetslöshet ligger på åtta procent vilket är ett svek mot arbetarklassen.

Förut såg politiker det som sin uppgift att trygga sysselsättningen och arbetade också för full sysselsättning, det är något vi unga aldrig har fått uppleva eller knappt hört talas om. Regeringen verkar arbeta för full sysselsättning i sin umgängeskrets och helt strunta i arbetarklassens behov av arbetstillfällen med värdiga villkor och bra löner.

Den unga arbetarklassen av idag har blivit vana med att behöva lösa sina egna problem och vet att det inte går att lita på de system som ska ge alla unga samma förutsättningar till bra utbildning och ett tryggt arbetsliv. Redan innan vi börjar våra arbetsliv, i skolan så får vi olika förutsättningar beroende på var man bor och om föräldrarna valt en bra skola.

När vi sedan kommer ut till en arbetsmarknad med hela åtta procent arbetslöshet så märker man av konkurrensen, då det är svårt att få jobb och att dessa snabbt kan försvinna om man väl får tag i ett arbete med bra villkor. Blir man arbetslös kastas man runt i Arbetsförmedlingens slaktade verksamhet, man får snart också känna av att regeringen lyckas försämra a-kassan ännu lite mer för de med lägst inkomster.

Avsaknaden av arbetsmarknadspolitik är en direkt attack mot fackföreningsrörelsen, eftersom när vi blir fler som konkurrerar om arbetstillfällena som gör så att vi kan försörja oss, tvingas vi att ställa lägre krav på arbetsgivare eftersom att det finns en större mängd människor som villiga att ta samma jobb för mindre betalt. 

Den nuvarande regeringen har gjort det svårare för Byggnads över 100 000 medlemmar att kunna ställa krav om bättre arbetsvillkor med den politiken bedriver, och ger istället trumf till arbetsgivarna.

Stora utbildningssatsningar tillsammans med att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar för att göra sitt arbete, investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande är några av de saker man tänker att politiker vill driva under en lågkonjunktur – men inte våran regering, den har istället valt att sänka skatten för de som tjänar mest. De som lever av andras arbete har fått det bättre medan de som hamnat i arbetslöshet piskas hårdare att ta ett jobb med sämre villkor av en försämrad a-kassa.

För oss är det glasklart att regeringen inte har och aldrig har haft förbättringar för arbetarklassen i Sverige i tankarna när man valt vilken politik man ska driva utan det är de rikastes ärenden man springer. Målaren eller plåtslagaren gynnas av att kunna ställa höga lönekrav, inte av att vi är i Europatoppen i arbetslöshet.