Politiker måste sluta använda transpersoner som slagträn i debatten

Forum för levande historia har i en ny rapport visat att skolelevers negativa attityder mot minoritetsgrupper ökat, främst mot hbt-personer. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Kristdemokraterna nu igen vill ha en politisk debatt om hur transpersoners rättigheter bör försvagas. Frågan aktualiserades efter att Europaparlamentet antog en resolution som stödjer jämställdhet, aborträttigheter och våldsprevention men som också betonar att transkvinnor utsätts för patriarkalt våld. Detta ledde till att Ebba Busch (KD), efter att partierna röstat olika i frågan, bjöd in Magdalena Andersson (S), till ett offentligt samtal där transinkludering framställs som en motsättning till kvinnors trygghet.

Valår handlar mycket om att tydliggöra politiska skillnader. Det är helt rimligt. Men retoriken känns igen. När samhällen står inför svåra utmaningar, visar historien att det ofta uppstår ett behov av att peka ut syndabockar eller sprida missförstånd. Det är en välkänd politisk strategi för att verka handlingskraftig. Vi har sett det i Ungern och i USA, bland annat.

Att utmåla marginaliserade grupper som problemet förändrar inte vårdköerna, elpriserna eller säkerhetsläget. Att ifrågasätta transpersoners rättigheter löser inte resursbrist i skolan eller arbetslöshet.

I själva verket är det en skenmanöver för att slippa hantera de verkliga problemen. Exempelvis att det behövs ökade resurser till att förebygga mäns våld mot kvinnor. Retorik som inte kostar för den som utför den, men där den som blir utsatt betalar med sin trygghet. Transpersoner och HBTQI-personer upplever redan större otrygghet i samhället.

Det här är inte bara en inrikespolitisk fråga. En EU-rapport från 2021 visar att desinformation om HBTQI-personer används i informationspåverkan riktad mot Europa för att skapa misstro och försvaga samhället. Nato-rapporter om hybridkrigföring pekar på hur minoriteters rättigheter utnyttjas för att splittra demokratier.

Ulf Kristersson (M) kallade nyligen riksdagens partiledare till möte om regeringens arbete för att skydda valen mot otillbörlig påverkan. Han betonade att medvetenhet är det viktigaste skyddet. Men menar vi allvar med att stå emot utländsk påverkan måste vi också vara vaksamma mot liknande strategier i vår egen debatt.

Att stå upp för mänskliga rättigheter kan inte vara beroende på situation. Forskning baserad på etablerade demokratiindex visar ett tydligt samband mellan HBTQI-personers rättigheter och demokratins styrka. Rapporter från bland andra UCLA:s Williams Institute visar dessutom att länder som inkluderar alla medborgare är starkare och mer stabila demokratier. Att skydda minoriteters rättigheter är därför inte ett särintresse. Det är en del av att skydda demokratin.

Så, politiker, ni kan bättre! Låt oss alla verka för en valrörelse som bygger på ansvar, respekt och lösningar på våra gemensamma samhällsutmaningar. Tillsammans kan vi stå upp för en stark demokrati och bidra till ett samhällsklimat som förenar snarare än splittrar.

RFSLs uppmaning:

Sluta använda transpersoner som politiska slagträn: grundläggande rättigheter ska inte bli verktyg för att vinna enkla poäng i valkampanjer.

Värna demokratin och det öppna samhället, genom att konsekvent respektera och skydda minoriteters, inte minst transpersoners, rättigheter.

Presentera konkreta åtgärder för att motverka utvecklingen av negativa attityder mot och otrygghet bland HBTQI-personer i samhället.