Att automatiskt placeras i en riskgrupp och bli stämplad som ett smittspridande objekt på grund av sin sexuella läggning är ovärdigt och grundar sig på en gammal rädsla och attityd. Är det inte på tiden att istället införa individuella bedömningar?

Förändringens vindar blåser över samhället och hbtq-personer har den senaste tiden fått utökade rättigheter och ytterligare skydd mot diskriminering. Däremot verkar det fortsatt blåsa i motvind då det gäller homosexuellas rätt att donera blod på samma villkor som alla andra.

Att automatiskt placeras i en riskgrupp och bli stämplad som ett smittspridande objekt på grund av sin sexuella läggning är ovärdigt och grundar sig på en gammal rädsla och attityd. Istället för en mer rättvis och human blodgivning med fokus på att varje människa är unik och utgör en alldeles särskild situation, så påstår Socialstyrelsen att alla homosexuella män ska sorteras under en specifik bestämmelse.

En bestämmelse som innebär, att bara för att en man är homosexuell eller just nu lever med en kille, så måste han vänta ett år efter sin senaste nya sexuella kontakt och därefter leva i celibat för att få donera blod. För heterosexuella och lesbiska är karenstiden tre månader, eftersom att det kan ta tre månader för en hiv-smittad att skapa antikroppar, vilket är det som tyder på smittan vid ett test.

Denna lag innebär i praktiken att man inte kan leva i ett normalt förhållande med en kille samtidigt som man donerar blod. På samma gång som det är ett underligt ställningstagande från en statlig organisation, som frångår sina egna riktlinjer mot diskriminering och för alla människors lika värde.

Dagens regler kring blodgivning är redan snedvridna, där exempelvis två homosexuella män som lever i ett monogamt förhållande under många år räknas som en större ”riskgrupp” än heterosexuella singelmän eller lesbiska singelkvinnor. Det finns alltså en tydlig diskriminering endast på grund av sexualiteten och vem man håller kär. Något som inte kan accepteras 2015!

Ännu tydligare blev det då EU-domstolen beslutade i förra veckan att blodcentralerna inom hela unionen ska kunna stänga av en individ att donera blod för all framtid. Kanske ska nämnas att det endast berör homosexuella.

Är det inte på tiden att ändra den nuvarande lagstiftningen och istället införa individuella bedömningar från person till person? En förändring måste ske och en mer tidsenlig och rättvis lagstiftning måste fram!

Det handlar om hinder som för andra kan kännas oväsentliga, men som för oss avgör hur vida vi blir accepterade och betrodda av samhället.

Tillsammans måste vi agera och våga sätta ner foten. Nu räcker det!