Opinion
Debatt: Nej till Cetaavtalet – stoppa plundringen av Sverige
Dagens ETC.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Det finns väl ingen som kan ha undgått vilka förfärande konsekvenser som gruvbolagens hänsynslösa jakt på mineraler lett till för den kongolesiska befolkningen. Kongo har en lång historia av kolonial exploatering.
Många trodde att avkolonialiseringen av Kongo och andra afrikanska länder i början av 1960-talet skulle leda till bättre livsvillkor för befolkningen. Så blev det inte.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Fram trädde en klass inhemska makthavare som såg sin chans att berika sig själva genom att sälja ut sitt lands tillgångar till högstbjudande. De fick en liten del av vinsten för de utländska bolag som exploaterade de här ländernas mineral- och oljetillgångar. När jag var redaktör för Afrikagruppernas tidskrift Södra Afrika i slutet av 1960- och början av 1970-talet kallade vi dem kompradorbourgeoisie.
Ett exempel på den typen av exploatering var det som skedde i Liberia. Där gjorde Wallenberggruppen 1960-talets största svenska u-landsinvestering, med det kapital som de fått när svenska staten löste in deras andel (50 procent) av LKAB.
Tillsammans med amerikanska Bethlehem Steel bildade de Lamco, vars exploatering av det järnrika berget Nimba ledde till vinstnivåer som var betydligt högre än i LKAB. Lamco drog till sig arbetskraft från jordbruket, vilket ledde till att Liberia måste importera ris, som man tidigare varit självförsörjande med.
Detta fick förödande konsekvenser när gruvan efter 26 år hade tömts, helt enligt prognoserna. Landet stod utan tillräcklig produktion av basmat och gruvarbetarna utan inkomster.
Samma år som produktionen lades ner, 1989, startade den ökände krigsherren Charles Taylor ett inbördeskrig som ledde till över 200 000 döda.
Nu finns det likheter mellan råvaruexploateringen i Sverige och i Afrika. För 25 år sedan släpptes prospekteringen fri här, vilket lett till att Sverige är ett attraktivt land för gruvbolag.
Avkastningen är hög. I Sverige går endast 0,2 procent av malmvärdet till staten och markägarna, samtidigt som regeringen satsar miljarder på infrastruktur för att underlätta utvinningen.
Naturskyddsföreningen kritiserar vad de kallar Gruvbolagens gräddfil i lagstiftning och politik. Den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute klassar Sverige som det mest fördelaktiga landet i världen för gruvverksamhet och många kanadensiska bolag bedriver redan verksamhet i Sverige.
Riksdagen ska i mars ta ställning till det så kallade Cetaavtalet mellan EU och Kanada, som reglerar tullar, men framför allt tillståndsprocesser, regelsamverkan och investeringsskydd för bolag.
Ceta skulle innebära en möjlighet för den kanadensiska gruvindustrin att stämma staten varje gång svenska myndigheter inför miljörestriktioner eller vill ta hänsyn till lokalbefolkningen och dess näringar.
Kanadensiska företag har utvinningsverksamhet i ett stort antal länder och de har blivit anklagade för att inte ta miljöhänsyn. Gruvnäringen har varit ett område där många stämningar har skett.
Ett kanadensiskt gruvbolag, Gabriel Resources, stämde 2015 Rumänien för att av miljöskäl ha stoppat deras planer på utvinning av guld i landet. Ett tungt vägande skäl till beslutet var uppgiften att bolaget skulle använda stora mängder av det starka giftet cyanid. Gruvbolaget kräver i kompensation ett belopp som motsvarar halva Rumäniens årliga hälsobudget.
Med CETA och andra avtal om investerarskydd kan också Sverige bli stämt och dömt att betala stora summor till bolag som anser sig ha rätt att bedriva miljöförstörande verksamhet. Och nog liknar de styrande i Sverige, som ger bort våra naturrikedomar för en spottstyver, kompradorbougeoisien i Afrika.
Det är viktigt att se till att vi inte plundras på råvaror och lämnas med förstörd miljö. Det behövs skyddande lagstiftning på det här området.
Det kanske allra viktigaste är att riksdagen stoppar Ceta och förklarar att Sverige inte vill ingå internationella avtal med investerarskydd. Det är möjligt: flera länder bl.a. Australien har förklarat att de inte vill ha sådana avtal.
STOPPA CETA!
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
