Debatt: Nej, Svenska Akademien – begagnat är inte samma sak som slitet

Språket har makten att forma hur vi tänker, känner och agerar. Det gäller i allra högsta grad när vi talar om klimatkrisen. Därför är det nedslående att i Svensk ordbok se ordet ”begagnad” beskrivas som en vara som ”varit i bruk under viss tid och därför är sliten och har förlorat i värde”. Definitionen är både osann och orättvis, och det är hög tid att den revideras.

Något begagnat vara kan vara slitet, men det kan också vara renoverat, rekonditionerat, och i toppskick. Det kan vara betydligt billigare än nypriset, eller ha mångdubblat sitt värde under årens lopp. Begagnat är inte motsatsen till kvalitet – det är motsatsen till nyproduktion!

Språkrådet, svenska statens organ för språkvård och språkpolitik, håller med om att ord spelar roll. För att reda i nya begrepp kring hållbar utveckling samordnar Språkrådet sedan 2021 Hållbarhetstermgruppen, som består av olika ämnesexperter och språkvetare. Det är ett viktigt initiativ som vi, aktörer som verkar för en cirkulär omställning, står bakom.

Språk formar normer, normer formar beteenden – och en beteendeförändring är avgörande för att nå klimatmålen. Varje år förbrukar svenskarna resurser motsvarande fyra jordklot. Utsläppen ökade med 7 procent 2024 och vår ekonomi är bara 3,4 procent cirkulär, enligt statistik från Naturvårdsverket och Circularity Gap Report Sweden.

Vi vill uppmana våra språkliga beslutsfattare att se över definitionen av ordet begagnat, till den mest neutrala och moderna beskrivningen: ”Något som har varit i bruk”. Motsvarande icke-värdeladdade definition har bland annat engelskan, tyskan och franskan. Ord som ”second hand” och ”återbruk” används idag i högre grad av vår bransch, just eftersom de har tydliga, neutrala definitioner. 

Vi möter ofta människor som ratar begagnat för att de har en missuppfattning om att det är slitet och fult – och så väljer de nytt istället. Det är ohållbart.

En ny soffa ger upphov till utsläpp på 300 kilo CO2e (koldioxidekvivalenter), motsvarande sex begagnade soffor, enligt Naturskyddsföreningen. Statistik från Refurbed och Fraunhofer Austria visar att tillverkningen av en enda mobiltelefon kräver cirka 27 000 liter vatten – en rekonditionerad telefon kan minska förbrukningen med hela 89 procent. 

Dessutom köper vi, enligt Naturvårdsverket, i snitt tio kilo nyproducerade kläder per person och år, vilket ger upphov till minst 150 kilo CO2e. Motsvarande klimatpåverkan för begagnade kläder: noll.

Vi vänder oss till Språkrådet: kasta ljus på frågan om ordet ”begagnad”. Använd er breda kompetens och djupa kunskap om språkets betydelse i klimatkrisen och arbeta för att driva på en uppdaterad definition. 

Vi vänder oss också till Svenska Akademien: initiera en formell revidering av definitionen av ”begagnad” så att den blir mer modern – och mer rättvis.

Den nuvarande definitionen är en rest från en slit-och-släng-ekonomi, där nytt alltid innebar bättre. Den tiden är sedan länge förbi – eller behöver i alla fall vara det, om vi ska ha en chans att nå våra klimatmål innan det är för sent.

Jonas Åström, vd Rekomo

Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef Tengbom, ordförande 100 Gruppen

Maria Soxbo, opinionsbildare, expert på hållbarhetskommunikation, medgrundare Klimatklubben

Kilian Kaminski, grundare Refurbed

Frida Enslöw, VD Bröllopsbruket

Agne Johansson, grundare Reuseit

Kristin Östberg, VD Indicum Inredningsarkitekter, initiativtagare till Hållbar Interiör

Sebastian Holmström, marknads- och hållbarhetschef Inrego

Maria Angantyr, VD Ahrbom & Partner

Per Hökfelt, hållbarhetschef Gunnebo