Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Landsbygdens tid är nu

Bild: Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Dagens ETC.

Det finns en obalans mellan land och stad i Sverige. En lång period av centralisering och prioritering av städerna har försämrat förutsättningarna för levande landsbygder. Men nu har landsbygdsrörelserna fått förnyad kraft och det märks i den offentliga debatten, skriver Hela Sverige ska leva.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det var ingen slump att samtliga partiledare för riksdagspartierna, utom Ebba Busch Thor (KD), kom till Örnsköldsvik och Landsbygdsriksdagen i maj för att debattera uteslutande landsbygdsfrågor i två timmar. Inte heller att samtliga riksmedier fanns på plats – självklart tillsammans med mängder av lokala och regionala medier. Landsbygdsfrågan har hamnat högt upp på den politiska dagordningen.

Vi vill slå fast att det inte finns en eller ett par universallösningar på hur balans mellan land och stad ska skapas; en hållbar landsbygdspolitik måste se till helheten. I vårt landsbygdspolitiska program ger vi därför konkreta förslag till våra politiker inom många områden: digitalisering, finansiering, service och trygghet, boende och resor, jobb och utbildning, kultur, lokal demokrati och hållbarhet.

Digitalisering ger möjligheter, särskilt för landsbygdsbor som ofta har långa avstånd till service och mötesplatser. Med fullt utbyggd digitalisering blir det lättare att skapa arbetstillfällen och utbildningar på distans. Men företag på landsbygden vittnar allt för ofta om att det är svårt att hitta investeringskapital – det satsas mer i städer än i landsbygder idag. Därför måste landsbygderna även få bättre finansieringsmöjligheter. Samtidigt räcker detta inte. I ett fungerande samhälle måste både kommersiell och offentlig service finnas nära till hands och vi menar att våra politiker måste beakta geografiska förutsättningar när det gäller resursfördelning.

Landsbygdsriksdagens deltagare fick rösta om vilka frågor som var de viktigaste för att utveckla landsbygden och först kom ökat bostadsbyggande och bättre möjligheter till resor och transporter. 78 procent av Sveriges kommuner ökade sin befolkning under 2017 och bostadsbristen på landsbygderna förvärras av hårda regelverk och svårigheter att få lån från bankerna då marknadsvärdet i regel blir mindre än vad det kostar att bygga. På många landsbygder finns det knappt någon kollektivtrafik vilket försvårar för alla som inte har bil, inte minst nyanlända.

Lokalt inflytande hamnade också på Landsbygdsriksdagens lista över de viktigaste frågorna. Med större lokalt inflytande över den egna bygden och de naturresurser som finns på plats kommer bättre möjligheter till hållbarhet. Genom att göra lokala föreningar och utvecklingsgrupper delaktiga i processer blir åtgärderna ofta bättre och mer anpassade till de lokala behoven – och känslan av delaktighet stärks.

Och det är viktigt, för vi behöver verkligen det lokala föreningslivet. Ett iögonfallande utslag av sned balans handlar om kulturlivet. Stockholms län får hela 44 procent av den statliga kulturbudgeten. Ändå finns det gott om kulturaktiviteter i hela landet, tack vare civilsamhället med studieförbunden i spetsen, som drar ett stort lass. Vi uppmanar våra politiker att stärka civilsamhället så att kulturaktiviteter kan genomföras i hela landet – och självklart se över fördelningen av medel till kulturen.

Vårt landsbygdspolitiska program har skapats genom diskussioner i många olika forum där landsbygdorganisationer och landsbygdsbor från hela landet har varit med. Inför valet vill vi uppmana våra blivande beslutsfattare att läsa det – era väljare förtjänar en rättvis politik som gynnar hela Sverige.

00:00 / 00:00