Debatt. .

2017-05-26 04:00
”Inför striktare finansregler och finansskatter som Tobinskatt, som dämpar bankernas spekulation. För en aktiv politik mot ökade klyftor”, skriver Carl Schlyter (MP). bild: Gorm Kallestad/NTB/TT
”Inför striktare finansregler och finansskatter som Tobinskatt, som dämpar bankernas spekulation. För en aktiv politik mot ökade klyftor”, skriver Carl Schlyter (MP).

Klimathot och klyftor kan vändas till möjligheter

”Låt oss ifrågasätta arbetslinjen, tillväxten och finanspolitiken.”

Miljöpartiets politik behövs mer än någonsin. På kongressen kommer partiet att enas om att miljöfrågan ska prioriteras samt behandla partistyrelsens proposition om ekonomi. Gott så. Vi står inför en valrörelse där både S och M kommer att tävla på SD:s planhalva.

Hårda tag, ordning och reda kommer att dominera valrörelsen. Integration kommer att handla om ”sänkta trösklar” på arbetsmarknaden, det vill säga lönesänkningar för de som tjänar minst. ”Öka incitamenten att arbeta”, alltså sänkta stöd till de människor som har minst.

Miljöpolitiken reduceras till budgivning kring antalet laddstolpar och om miljöskatter i Sverige eller skogsplantering och klimatåtgärder utomlands. Klimatfrågan är den fråga som flest oroar sig för men den kommer varken att dominera debatten eller avgöra folks partival om den reduceras till teknikaliteter i val av hur den ska åtgärdas. Orättvist eller inte kommer centern och andra partier att försöka framstå som att de har ett trovärdigt svar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ska vi förflytta debatten till en bättre framtid måste miljö- och klimatfrågorna göras politiska. Vi behöver systemkritiska förslag som i grunden förändrar samhället. Tiden har redan passerat när styrmedel av den nyliberala tillväxtekonomin hade en chans att lösa problemet.

Ibland talar man om ekomodernism, att miljöskatter och andra styrmedel skulle kunna leverera ”grön tillväxt”, ”hållbar tillväxt”. Det kräver 3 procents tillväxt för att undvika arbetslöshet – och 1 procent årlig minskning av utsläppen är ett minimikrav. Vi måste då varje år använda 4 procent mindre resurser för varje intjänad krona. Om 300 år kommer då bilen att behöva väga 0,25 gram, kläderna mindre än ett milligram och mobilen som en dammtuss. Det här brukar kallas för pragmatisk och realistisk politik! Denna lösning vill S och M samt även en del gröna sälja till väljarna. Handlar debatten endast om tekniklösningar och lite styrmedel blir den ointressant. Den löser inte problemen och folk diskuterar SD-politik i stället.

Låt oss i stället ifrågasätta arbetslinjen, tillväxten och finanspolitiken. Automatiseringen kommer inom många yrken att avskaffa 80 procent av arbetsbehovet inom 20 år. Produktivitetsökningarna från robotiseringen kommer att berika ägarna och utarma folket. Ohämmad lånetillväxt omfördelas till de rikaste och skapar bostadsbubblor. 

Vi kan vända alla dessa hot till bättre livskvalitet, räddat klimat och solidarisk ekonomi. Låt oss korta arbetstiden snarare än öka löner och kapitalvinster. Beskatta de som i framtiden gör jobbet, alltså robotarna. Inför striktare finansregler och finansskatter som Tobinskatt, som dämpar bankernas spekulation. För en aktiv politik mot ökade klyftor.

Förmögenhetsskatt går att införa på grund av skatteavtal med nästan alla länder. Fastighetsskatt och skatt på stora arv samt minskade ränteavdrag skulle alla tillsammans undvika ökande klyftor. Bubbelekonomin bekämpas när extrema överskott hos rika minskas. Nya skattebaser på gruvor och andra naturresurser kan då användas för att minska utsläppen, inte bara kompensera för ökad arbetstid/rikedom. 

Koldioxidavgifter och andra miljöavgifter kan delas ut som en basinkomst som befriar människor från förnedringen att ständigt söka jobb som inte finns eller man inte kan få. Mindre byråkrati och kontroll samt ökade möjligheter att själv skapa sin framtid blir följden.

Arbetar vi mindre finns plats för andra bitar av livet att växa. Vi blir mindre stressade och ökar chanserna att från omgivningen få uppskattning för det vi gör snarare än de varumärken man har råd med. Lyckoforskningen visar att det är en bättre utveckling, som dessutom löser miljöproblem. Klimat, klyftor och arbetslöshet kan vändas från hot till möjlighet, för det parti som vågar ta debatten.

Carl Schlyter (Mp) 
Riksdagsledamot Miljöpartiet