Klimatanpassa för att skydda vårt land

Skyfallen har sargat Västernorrland svårt. De stora vattenmassorna har spolat bort vägar och järnvägsräls. Lamslagit tågtrafiken och strandsatt människor. Översvämmat människors hem. Orsakat en människas död. Det är ofattbara bilder från mitt hemlän som kablats ut dag efter dag på nyheterna.

Det här är varför Sverige, EU och hela världen måste bromsa klimatförändringarna. I en allt varmare värld blir extremväder som skyfall och värmeböljor både mer intensiva och frekventa. Sommarens extremvärme har skördat flera tusentals liv i Europa. Rekordstora områden har brunnit. I Sverige är förutom torka och skyfall även den stigande havsnivån ett mycket allvarligt hot.

Istället för att agera tillsatte regeringen istället ännu en utredning.

Tidigare år har vi sett hur bland andra platser som Åre, Sala, Västerås, Höör och Gävle översvämmats. Skadorna är omfattande. Och även om kostnaden för att klimatanpassa Sverige är stor, handlar det bara om en bråkdel av kostnaden för att hantera skador som inte förebyggts.

Trots högljudda uppmaningar från det nationella expertrådet för klimatanpassning har Tidöregeringen varit passiv. Istället för att agera tillsatte regeringen istället ännu en utredning. Och inte en utredning som fick i uppdrag att ge förslag på vad som behöver göras, när och hur. Nej, utredningen skulle undersöka om det finns behov av statlig finansiering av anpassningsåtgärder, trots att svaret egentligen redan är väl känt. Utredaren var också uttryckligen förbjuden att komma med förslag som kunde innebära ökade utgifter för staten.

Det duger inte.

Vi kräver nu en nationell kraftsamling för att klimatanpassa Sverige.

• Ökad statlig styrning och finansiering. Expertmyndigheter har pekat ut tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämningar. Enbart ett av dessa områden, Göta älv, har en etablerad organisation som staten gett i uppdrag att utreda och initiera förebyggande åtgärder. Vi föreslår att samma arbetssätt upprättas för fler riskområden, och kopplas till stärkt finansiering. Det handlar bland annat om Mälardalen-Stockholm, Skåne-Hallandskusten, Norra Vänernområdet, Mellersta Norrlandskusten och Blekinge-Kalmarkusten.

• Skydda våra kustsamhällen mot det stigande havet. Trots att den senaste klimatanpassningsutredningen förbjöds komma med konkreta förslag som innebar ökade statliga utgifter pekade utredaren på det ofrånkomliga behovet av omfattande statliga investeringar i översvämningsskydd mot havet. Regeringen behöver omgående ta vidare utredningens förslag på detta område.

Stödet ska kunna sökas av företag, kommuner och regioner.

• Inför ett Klimatanpassningskliv. Vi föreslår att man förutom ett långsiktigt stabilt nationellt stöd för storskaliga anpassningsåtgärder även inför ett Klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta. Stödet ska kunna sökas av företag, kommuner och regioner.

• Klimatsäkra skogsbruket i känsliga områden för att skydda vägar och järnväg. Trafikverket utreder nu om tågurspårningen vid Skorped i Örnsköldsvik kan ha påverkats av ett kalhygge nära olycksplatsen. Det är väl känt att kalhyggen ökar risken för erosion och översvämningar. Vi ser att lagstiftningen behöver uppdateras så att kalhyggen kan undvikas och markägare ersättas för att skydda infrastruktur.

För Miljöpartiet är passiviteten inget alternativ. Klimatanpassning handlar om människors liv, hälsa, verksamheter och egendom. Det handlar om att skydda vårt land. Vi behöver säkra en robust infrastruktur och en stark krisberedskap i hela landet. Det är viktigt nu, och kommer att bli ännu viktigare i framtiden.