Debatt. .

2014-05-09 14:44
Fritidsledare, barnskötare och andra kvinnodominerade yrken pressas av ökad administration och mindre tid för det människoansvar de har.  Bild: Ned Horton
Fritidsledare, barnskötare och andra kvinnodominerade yrken pressas av ökad administration och mindre tid för det människoansvar de har.

"Jämna ut lönerna med en kvinnofond"

Sex timmars arbetsdag och en fond för att jämna ut lönegapet. Det är två centrala åtgärder för att komma till rätta med den ojämställda arbetsmarknaden, skriver Daniel Beckman från Feministiskt initiativ.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den ena rapporten efter den andra om välfärdsarbetares katastrofala arbetssituation haglar över Sverige. Enligt TCO tillhör lärare och sjuksköterskor de mest stressade yrkesgrupperna. Vidare har psykisk ohälsa skrämmande höga siffror bland fritidsledare, behandlingsassistenter, socialsekreterare och psykologer.

Idag är stressrelaterade tillstånd som ångest, depression och utbrändhet de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar. Ny forskning visar även att långvarig stress ger upphov till fysiska ärr i hjärnan och permanent nedsatt minnesförmåga. Och enligt försäkringskassan är åtta av tio utbrända just kvinnor. Att välfärdssektorns arbetare inom kommun och landsting till största del är kvinnor behöver knappast påpekas.

Lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden, socionomer, barnmorskor fritidsledare, barnskötare med flera, pressas med allt fler patienter, klienter och elever samt ökad administration med allt mindre tid för det människoansvar de har. Och det människoansvar välfärdsarbetarna inte hinner med på sin arbetstid förföljer dem i tankar som maler under fritiden hemma, de sömnlösa timmarna på natten och till och med i drömmarna när de väl lyckas somna. Och flera av yrkesgrupperna tvingas dessutom till obetald övertid.

Kvinnodominerande yrkesgrupper har i alla tider behandlats sämre än de manligt dominerande. När den manliga arbetarrörelsen slog igenom under 1900­-talet fick männen bit för bit säkerhetsregler kring farliga arbetsmiljöer, rimlig lön och begränsad arbetstid. Samtidigt byggdes välfärden ut där i synnerhet kvinnorna intog arbetsplatserna. Men lönemässigt har kvinnorna alltid varit i underläge, och i dag kan vi se hur läkare och psykologer förlorar i status och löneutveckling i samma takt som kvinnorepresentationen där ökar.

I den politiska debatten har välfärden förvisso alltid stått högt i kurs, men dess talan har sällan förts av de som faktiskt arbetar där. Istället har den manliga arbetarrörelsen och det manligt dominerande näringslivet dikterat villkoren. Men låt oss nu få det sagt – den kvinnligt dominerande välfärden är inget sekundärt, den är det fundament som samhället vilar på!

De manligt dominerande arbetsplatserna i bygg och industri präglas av miljöer som kan utsätta dem för allvarliga fysiska skador. Idag finns det normer, regler och lagar som begränsar arbetarna för den fysiska faran. Men de stressrelaterade farorna på arbetsplatserna som idag ger upphov till majoriteten av sjukskrivningarna finns det få eller inga begränsningar för.

För att vända denna destruktiva spiral av nedskärningar, ökad psykisk ohälsa och ökad utförsäkringar, måste en ny politik sättas in. Den patriarkala blockpolitiken med den traditionella höger­ vänsterskalan har kört fast och kan inte lösa problemet.

Feministiskt initiativ vill ta krafttag mot välfärdsarbetarnas alarmerande situation genom att:

1. Verka för en kvinnofond som jämnar ut lönerna mellan kvinnor och män. En rejäl uppgradering av kvinnodominerade arbeten krävs för att vi ska ha rättvisa löner som avspeglar det ansvaret, arbetsbelastningen och svårighetsgraden av arbetet i välfärdssektorn.

2. Införa sex timmars arbetsdag för att minska belastningen som arbetande inom välfärdssektorn utsätts för och frigöra tid för återhämtning.

3. Markant öka resurserna till skola, vård, omsorg och socialtjänst för att kunna öka antalet personer som jobbar inom välfärdssektorn.

Daniel Beckman 
Lärare och nummer 13 på vallistan för Fi i Lunds kommun