Debatt: Ingen regering har gjort mer för kvinnors trygghet

Vi välkomnar debatten om hur samhället kan bli bättre. Kritik och engagemang är viktiga, men politiska argument måste vila på fakta om vad som faktiskt görs – och vad som behöver fortsätta göras.

I Ung vänsters artikel (13/1) ges intrycket att regeringen sviker kvinnor som utsatts för våld. Det vill vi bemöta med klara fakta: regeringen förstärker insatserna för skyddade boenden, ger finansiellt stöd till kvinnojourerna, lämna-stöd och sociala stödstrukturer, samtidigt som vi säkerställer att samhällsstödet finns där det behövs. 

Ingen regering har gjort mer för kvinnors trygghet i modern tid. 

Att kvinnor och barn ska kunna lämna en våldsam relation med skydd och hopp om ett nytt liv är en prioritet.

Många regeringar före oss har pratat om vikten av att stoppa mäns våld mot kvinnor. Trots det har sekretesshindren varit för stora och för många, straffen för låga och verktygen för att skydda samhället från de allra farligaste vålds- och sexualbrottslingarna för svaga.

Det civila samhällets aktörer – såsom kvinnojourer, barnrättsorganisationer och ideella stödlinjer – är en ovärderlig del av detta skyddsnät. Regeringen fortsätter därför att stärka dessa aktörers förutsättningar att agera där staten inte ensamma kan nå hela vägen. 

Regeringens linje är att kombinera förebyggande arbete, rättssäkra lagar, samverkan mellan myndigheter och praktiskt stöd till utsatta för att få verklig effekt runt om i Sverige.

Regeringen har därför tagit initiativ till att utforma en nationell nollvision mot mäns våld mot kvinnor och inrättar ett särskilt ministerråd för att säkerställa kraftfull samverkan mellan statliga myndigheter och civilsamhället. Denna samlade myndighetssamverkan är nödvändig för att möta ett komplext problem som påverkar rättsväsendet, socialtjänsten, vården och psykiatrin – och där enskilda kvinnors liv står på spel.

Debatt är viktigt, men det är inte nog i sig. Våldet mot kvinnor måste mötas med handling, resurser och politisk styrka. Vi vet att det finns mer att göra, och regeringen är redo att fortsätta ta ansvar för detta livsviktiga arbete.