Debatt. .

2014-10-17 09:57
Ebolakrisen har en färgad persons ansikte, menar Rosie Wandjowo. ”Offren i Västafrika presenteras enbart i siffror och statistik, sällan får man höra att det var en hälsospecialist och mamma till tre barn.” Bild: Ladyrene Perez/TT
Ebolakrisen har en färgad persons ansikte, menar Rosie Wandjowo. ”Offren i Västafrika presenteras enbart i siffror och statistik, sällan får man höra att det var en hälsospecialist och mamma till tre barn.”

"Hade vi haft ett vaccin om ebolan börjat i Europa?"

Om epidemin startat i Europa hade världen reagerat tidigare och alla åtgärder som krävs hade tagits till för att stoppa spridningen av den dödliga sjukdomen, skriver Rosie Wandjowo.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det har gått mer än 30 år sedan första utbrottet av ebola inträffade i Kongo-Kinshasa och Sudan. Än finns det inget licensierat vaccin mot det dödliga viruset.

Hade vi haft ett vaccin om ebolaepidemin varit ett faktum i USA, England eller Sverige? Det är återigen afrikanska länder som drabbas hårdast av ebola, däribland Sierra Leone som ännu inte återhämtat sig från det inbördeskrig som härjade mellan 1991 och 2002. I Liberia drabbas barn som förlorat familjemedlemmar i ebola värst. Dessa barn stigmatiseras och överges eftersom de ses som smittobärare. Detta resulterar i att barn, så unga som två år, lever ensamma på gator utan föräldrar, skydd, hälsovård eller mat.

Thomas Duncan, den första personen som diagnostiserades med ebola i USA, väckte stor uppmärksamhet i hela välden för att han var en amerikansk medborgare. Duncans nationalitet avslöjades, bilder på honom och hans bostadsområde spreds vilt på sociala medier. En fråga som ofta upprepades från allmänheten i USA var ”Är han amerikansk medborgare?” Det de egentligen menade var ”Är han en av oss?”

Ebolakrisen har en färgad persons ansikte. Offren i Västafrika presenteras enbart i siffror och statistik, sällan får man höra att det var en hälsospecialist och mamma till tre barn. Hade Thomas Duncan fått samma uppmärksamhet om han dött i Afrika? När en person i väst smittas eller när en privilegierad vit person diagnostiseras med ebola skapar det stora rubriker i medierna. Sättet ebolakrisen hanteras på är rasistiskt.

Hade epidemin startat i Europa hade hela världen reagerat tidigare och man hade tagit till alla åtgärder som krävs för att stoppa spridningen av den dödliga sjukdomen. Västs reaktion på ebolaepidemin har varit otroligt närsynt. Världshälsoorganisationen (WHO) dröjde månader innan de gick ut med en global varning, som skedde så sent som 8 augusti.

Det får mig att tänka på när aidskrisen började. När det drabbade homosexuella män och drogmissbrukare var det ingen som riktigt brydde sig. Folk ignorerade det tills det började infektera folk de kände.

Ebola är en sjukdom som hittills nästan enbart drabbat fattiga svarta människor i Afrika. Resande från Västafrika går igenom en kontroll där vårdpersonal på flygplatsen skall ta resenärers temperatur. Om du någonsin har satt din fot i ett land i tredje världen så vet du att det inte är som att flyga från Arlanda eller Sturup. Jag tvivlar på att vårdpersonalen kommer att upptäcka alla individer som bär på viruset.

Ebola fördubblar sig för varje vecka som gå och det är en tidsfråga innan den når Sverige. Det är så smärtsamt att se att ebolasmittan anses vara en av världens farligaste sjukdomar först när västerlänningar diagnostiserats med smittan.

Rosie Wandjowo 
Stockholm