Debatt: Gissléns kritik är berättigad – men det finns ännu större hot mot folkhälsan

Avgående statsepidemiologen Magnus Gisslén har den senaste tiden väckt stor uppmärksamhet med sin (berättigade) kritik mot Folkhälsomyndigheten. Han pekar på brister i vetenskaplighet, ledarskap och beredskap – och konstaterar att Sverige inte är rustat för nästa pandemi. Det är allvarligt. Men det är inte det värsta.

Vi som står bakom den här texten är hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och föräldrar organiserade i Myndighetsupproret, ett initiativ inom klimatrörelsen Extinction rebellion. Vi delar Gissléns oro, men riktar blicken mot det bakomliggande, mer allomfattande hälsohotet.

Klimatkrisen.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att skydda befolkningen från hälsohot. Men där Världshälsoorganisationen, WHO, länge varit tydliga med att klimatförändringarna är det största hotet mot människors hälsa, liv och faktiska existens, har Folkhälsomyndigheten inte agerat alls. När WHO säger att fossila bränslen måste stanna i marken, så är Folkhälsomyndigheten tysta. När WHO betonar att varje tiondels grad spelar roll och kallar uppvärmning över 1,5 grader för en global folkhälsokatastrof, så nämner Folkhälsomyndigheten inte ens skillnaden i förödelse och hälsoeffekter mellan olika uppvärmningsscenarier. Kommunikationen med allmänheten är obefintlig. 

Vi saknar det ledarskap som visades under pandemin.
Vi känner igen oss i Gissléns vittnesmål om hur ledningen på Folkhälsomyndigheten både verkar sakna krisinsikt och vilja att ta till sig kritik. 

I tre års tid har vi granskat myndighetens nedslående, näst intill obefintliga klimatrelaterade arbete. Vi har gett konkreta förslag – bland annat att klimatkrisen måste kommuniceras som just en folkhälsokris. Vi har påpekat att myndighetens ensidiga fokus på klimatanpassning måste kompletteras med förebyggande insatser för klimatomställning. 

Bemötandet? Våra fredliga protester har gång på gång stött på tystnad, låsta dörrar och tillkallad polis. Vår debattartikel, undertecknad av över 100 forskare och vårdpersonal, har aldrig kommenterats offentligt, trots påtryckningar från Läkartidningen. 

Redan idag ser vi att klimatförändringarna påverkar människors hälsa. Värmeböljor slår hårdast mot äldre, sjuka och barn. Luftföroreningar förvärrar astma, allergier och hjärt-kärlsjukdomar. Extremväder börjar bli vardagsmat. Stigande matpriser gör det svårare att äta hälsosamt. Ändå är det endast en försmak av vad som väntar.

Skogsbränder rasar i Europa, Nordamerika och Asien. Extremhetta gör städer obeboeliga. Översvämningar förstör hem, familjer och infrastruktur. Allt detta påverkar människors hälsa och det är alltid de mest sårbara och minst skyldiga som drabbas hårdast. 

Att ett stabilt klimat är själva fundamentet för mänskliga rättigheter har världens högsta domstol, ICJ, slagit fast. Rika stater har en juridisk skyldighet att skydda befolkningen genom att jobba mot 1,5-gradersmålet – ännu ett tungt incitament för att Folkhälsomyndigheten att genast agera på klimatkrisen.

Samtidigt som Gisslén oroar sig för vem som ska ta rodret vid nästa pandemi vill vi därför påminna om den ännu större frågan: När kommer Folkhälsomyndigheten att ta ansvar för att leda oss genom den pågående klimatkrisen – vår tids allra största hälsohot? Och kan vi lita på att socialminister Jakob Forssmed (KD) kommer att ta ett samtal i frågan med generaldirektör Olivia Wigzell?